Här återställs älven till sitt naturliga flöde

Uppdaterad
Publicerad

En bit uppströms Polcirkelbron i Råneälven jobbar ett av elva arbetslag. Tio mil ska genomgå en miljöåterställning i sommar. Och en grävskopa gräver upp stora stenar ur älvbotten och längs sidorna.

Man ville underlätta timrets framfart. Rakt och slätt med tydlig strömfåra var målet för att flotta smärtfritt. Följden blev snabbt strömmande vatten utan större hinder. Nu ska stenarna ned i vattnet igen och strömmen ska bromsas.

Nya lekbottnar

Systematiskt bygger man nu lekbottnar ovanför forsnacken, nedströms skapas skyddade lugnare områden för yngel att växa till sig i och ståndplatser för vuxen fisk där vattnet är syrerikt.

Man bromsar vattenflödet för att till exempel vissa nattsländelarver ska få det lättare och man blottlägger trädens rötter i strandkanten.

På så vis tippar de så småningom ned i vattnet och bildar död ved som är viktigt för den biologiska mångfalden. För det är inte bara för fiskarna detta görs.

”Känns jättebra”

Man räknar med att det tar 10 -15 år innan hela effekten kan ses.

 – Det känns jättebra att göra det här jobbet. Att göra äkta miljönytta och inte bara producera papper, säger Dan Ojanlatva, biolog vid Länsstyrelsen och koordinator i ReBorN. (Restoration of Boreal Nordic rivers).

Han fortsätter:

– Grabbarna som gör det här är entusiastiska och de vet att det de gör här är ett arv för kommande generationer. 

Effekt redan till hösten

Men redan till hösten kan man se effekt berättar Dan Ojanlatva.  Till exempel på den lekbotten som nu anläggs.

Laxen vill gräva ned äggen ganska djupt och är kräsen på hur botten ser ut. Maskinen silar först bort de största stenarna och sen går man in manuellt för att skapa en bra botten för lax- och öringlek. Det finns chans att första laxen leker här redan till hösten. En lax lägger kring 7000 ägg.

Många överlever förstås inte, men en del växer upp till nya laxar.

– Här har vi havsvandrande fiskstammar. De är stora och lägger mycket romkorn. Så det behövs bara några få individer så kommer det att gå fort. Vi har ofta lek redan försat året på de bottnar vi anlagt.

Laxen är kräsen

Ett tränat öga ser stenformationerna vid sidan av älven. Dan Ojanlatva visar.

– En av de vanligaste sakerna man gjorde var avstängda sidofåror, säger Dan Ojanlatva. Vi kommer att avtäcka den och öppna den och låta det rinna in vatten i sidofåran. Öppna den för uppväxtområde för ungfiskar. Det är jätteviktiga områden. 

Genom projektet ReBorN ska 20 mil  vattendrag återskapas i Norrbottens och Västerbottens län. Projektet omfattar hela Lögdeälven med biflöden i Västerbotten.

I Norrbotten ingår delar av Åbyälven, Byskeälven, Piteälven, Råneälven och Kalixälven.

EU och Havs- och vattenmyndigheten finansierar största delen av mångmiljonprojektet. Totalt i Norrbottens och Västerbottens län satsas det 125 miljoner kronor.

Och trots att alla arter gynnas så är det lax, öring, flodpärlmussla och utter som pekats ut som arter man vill gynna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.