Sametinget har kallats för samernas riksdag, men utövar inte självbestämmande. Det är mer ett rådgivande organ och en expertmyndighet för samiska frågor. Val hålls var fjärde år till Sametinget, som är både ett folkvalt organ och en myndighet.

31 företrädare ska väljas i det folkvalda organet som kallas plenum. Valet 2013 fick Jakt- och fiskesamerna drygt 26 procent av rösterna och blev största parti.

Lågt förtroende för Sametinget

Bara 16 procent av väljarna har sagt att de har högt eller väldigt högt förtroende för Sametinget, enligt Sameradion & SVT Sápmi. En förklaring kan vara så kallad ”institutionell vanmakt”, menar doktoranden i statsvetenskap Ragnhild Nilsson. Hon arbetar vid Stockholms universitet och forskar om Sametinget och dess politik.

– I de frågor som väljarna tycker är viktiga har inte Sametinget någon beslutsmakt. Då är det ett ganska rationellt beteende att inte ha något förtroende för en institution som inte påverkar min egen vardag, säger hon till Sameradion & SVT Sápmi.

– Den andra förklaringen är att väljarna inte är nöjda med hur Sametinget sköter sitt jobb – vad de levererar, säger Ragnhild Nilsson.

Det styrande partiet Jakt- och fiskesamerna har fått kritik från andra partier, nu senast i Sameradion & SVT Sápmis valdebatter inför valet 2017. Kritiken har bland annat riktats mot brist på insyn.

Vem som får rösta – het fråga

Det finns kritik mot hur röstlängden fungerar. Samelandspartiet har 2016 begärt att hela röstlängden ska omprövas. Partiet anser att ett hundratal personer felaktigt har fått rösträtt i Sametinget. Detta bland annat efter beslutet i Sametingets plenum om att också ingifta ska kunna få rösta.

MISSA INTE: Partiledardebatt – sänds i SVT2 söndag 14 maj kl 18.00

Ragnhild Nilsson säger att hon förstår att frågan dyker upp. Bland annat leder det ofta till konflikt för urfolk, när en tillhörighet för med sig rättigheter.

– När man knyter olika rättigheter till en definition om vem som är same så blir det naturligt att också definitionen diskuteras, säger Ragnhild Nilsson till Sameradion & SVT Sápmi.

Kamp om lika rättigheter

En annan viktig fråga är jakt- och fiskerätt för alla samer, som vissa partier driver hårt medan andra vill värna om renägarnas exklusiva rättigheter på dessa områden.

Sametinget har hos regeringen begärt att alla samer ska få rätt att jaga och fiska gratis i sina hemområden – inte bara de som idag är medlem i samebyar. Idag måste samer utanför samebyarna betala för att få jaga och fiska, genom att lösa jaktkort bland annat.

LÄS MER: All rapportering om Sametingsvalet 2017 hos Sameradion & SVT Sápmi

Frågan har till och med fått ett nytt parti att ställa upp i valet i år: Partiet Samiska Folkomröstningspartiet.

De allra flesta politikerna vill se en ny samisk språklag och satsa på de unga, som främsta åtgärd för att utveckla det samiska språket.

Dålig mediebevakning

En undersökning gjord 2013 visar att många väljare inte tycker att nationella och regionala tidningar och TV ger tillräcklig information om sametingsvalet. I stället bildar man sig en åsikt genom att prata med släkt, vänner och närmaste familjen. (Här är länk till en längre radiointervju med Ragnhild Nilsson om undersökningens resultat.)

Det finns ingen höger- eller vänsterskala bland väljarna.

–  Vi kunde inte se det hur vi än tittar. Jämfört med det norska sametinget, där är den skiljelinjen väldigt tydlig, säger Ragnhild Nilsson till Sameradion & SVT Sápmi.

Självbestämmande är en viktig fråga för väljarna.

– Samtliga väljare vill öka det samiska självbestämmandet gentemot den svenska staten, säger Ragnhild Nilsson.