Länsstyrelsen i Norrbotten ansvarar för inventeringen av varg, lo, järv, björn och kungsörn.
– Det här är ingen lätt förvaltning. Hela den här förvaltningen är ju en politisk kompromiss. Det har bestämts att vi ska ha rovdjur i Sverige. Samtidigt är det sagt att rennäringen inte ska omfattas av mer än tio procents skador. Tittar vi på skadeläget i dagsläget kan vi konstatera att skadeläget är betydligt högre än så, säger Sven-Erik Österberg.
Ingen är nöjd
Tittar man på rovdjursjakt ur olika perspektiv är det lätt att få bilden att ingen är nöjd. Medan rennäringen och Svenska samernas riksförbund tycker att rovdjursstammen är för stor anser rovdjursansvariga vid Världsnaturfonden (WWF) att alltför många svenska rovdjur dödas illegalt. Det är svårt för de olika parterna att hitta en balans.
– Antingen måste vi ha färre rovdjur eller så måste rennäringen acceptera större skador, säger Sven-Erik Österberg.
Vad tycker du själv i om det?
–Jag har ingen personlig uppfattning i frågan, det ska få finnas rovdjur men jag har också stor respekt för de som lider skada. Jag förstår båda sidor, svarar han.
”Att få jaga björn är ingen självklarhet”
Men om ni konstaterar att skadorna är större än vad som är accepterat – hur kommer det sig då att Länsstyrelsen i Norrbotten inte tillät någon licensjakt på björn det senaste året?
– Ibland låter det som att det är en självklarhet att man ska få jaga björn, men så är det inte. Det är en fredad art. Under det senaste året har 42 björnar skjutits under skyddsjakt. Skulle vi dessutom ha tillåtit licensjakt skulle vi ha sänkt stammen under den nivå där vi sagt att den ska vara, säger Sven-Erik Österberg.
Det låter som en balansakt på en väldigt skör tråd?
–Ja, vi lägger ner oproportionerligt stor tid på jaktfrågor egentligen.
De här konflikterna mellan dem som vill bevara rovdjur och dem som lider skada på grund av dem – kan de lösas?
– Det kommer alltid att råda delade meningar i de här frågorna, men man måste försöka hantera problemet på ett rimligt sätt. Ytterst är det ju politikerna som måste ta beslut i frågan. Vi på Länsstyrelsen verkställer bara det som är bestämt, men det är inte enkelt för politikerna heller. Det är en infekterad fråga som är mycket svår att hantera, säger Sven-Erik Österberg
Skillnaden mellan skyddsjakt och licensjakt
Jakt på rovdjur kan bedrivas som licensjakt eller som skyddsjakt. Licensjakt används främst för att begränsa rovdjursstammarnas storlek och har tillämpats på varg, lodjur och börn. Syftet med skyddsjakt är främst att ta hand om problematiska rovdjursindivider.
Licensjakt på rovdjur
Licensjakt efter rovdjur bedrivs på myndighets initiativ. Man kan alltså inte ansöka om licensjakt. Beslut om licensjakt tas av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen, beroende på vilken art det rör sig om och om Naturvårdsverket har delegerat rätten att ta sådana beslut.
Vad styr tilldelningen?
Det är många faktorer som styr tilldelningen vid en licensjakt. Utöver tillgängliga inventeringsresultat sedan flera år tillbaks i tiden tittar Länsstyrelsen till exempel även på tidigare års jaktresultat, det vill säga hur många djur har fällts under licensjakt såväl som under skyddsjakt. Annan dödlighet som trafikdödade djur och illegalt dödade djur samt problemområden och skador som rovdjuren orsakar är också viktigt att ta hänsyn till.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten