Tredelad bild. Vänster: medicinsk utrustning på kontor. Mitten: Kvinnlig glad chef på Hortlax hälsocentral. Höger: läkarskrud med stetoskop.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
På hälsocentralen i Hortlax har man lyckats komma bort från hyrläkarproblemet. Här beskriver enhetschefen Britt-Marie Nilsson hur de gick tillväga. Foto: SVT/TT

Britt-Marie fixade tio nya läkare till Hortlax till samma pris som två stafettläkare

Uppdaterad
Publicerad

Britt-Marie Nilsson fick sin personal på Hortlax hälsocentral att börja arbeta i team. Då löstes problemet med beroendet av dyra hyrläkare. Samtidigt blev också patienterna nöjdare.

– Nästan 500 nya har listat sig, säger hon.

Tidigare hade de hjälp av en till två stafettläkare för att klara sig, men numera behövs det inte. Hortlax hälsocentral har utvecklat sig till en utbildningshälsocentral.

En färdig specialistläkare har i snitt ansvar för 1100 stycken, medan en ST-läkare har ungefär hälften, beroende på hur långt de kommit i utbildningen.

Trångt i rummen

Samtalen bland personalen ledde till att det idag är så gott om läkare att de får sitta två och två i tjänsterummen. Hälsocentralen i Piteå kommun valde att starta en så kallad ”lättakut” för snabba drop-in besök.

ST-läkare, sköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor och specialistläkare arbetar i team. Specialistläkaren agerar frågedoktor åt teamet. Lärorikt och stimulerande för alla parter enligt vårdcentralchefen Britt-Marie Nilsson.

– Vi jobbar tillsammans för att för att få en jättebra arbetsmiljö och arbetsglädje.

Hon berättar att det spiller över på dem som kommer som AT-läkare.

– De ser att här är det jätteroligt att jobba, här jobbar man tillsammans och då vill de gärna komma tillbaka till oss, säger Britt-Marie Nilsson.

Inte billigare

Det är dock inte billigare än förut.

– Vi skulle önska att vi fick lite kompensation för det här, för det är inte bara för vår skull utan bra för resten av regionen att vi utbildar många ST-läkare som vi sen kan rekrytera ute i övriga länet.

Numera har de uppemot 10 000 patienter. Och ryktet går i kommunen. Nästan 500 nya medborgare har listat sig på Hortlax hälsocentral.

– Vi jobbar alltid med patienten i fokus så det ser jag som det bästa betyget, säger Britt-Marie Nilsson.

Så löste jag det

Så löste jag det

Det här är en del i SVT:s satsning Så löste jag det.

Har du stött på ett problem i din vardag, och hittat ett kreativt sätt att lösa det? Kan din lösning hjälpa andra?

Nu kan du berätta i SVT:s satsning, hör av dig till salostejagdet@svt.se!

Så löste jag det

Annika S • Hej!
Så imponerad av alla smarta lösningar och idéer som ”kläcks” av idérika personer. 🤩

Glöm inte att ta patent på era alster!

Kalle • Må Gud välsigne mannen som tänkte på killarna och nattfotbollen. Sådant vill man se mera av. Bravo!

Marie • Badankor verkar inte jättebra hur gör man om man ska skölja ur en kladdig skål eller liknande om man har ätit fil eller keso på eftermiddagen för att man ska träna efter jobbet? Man kanske inte vill ställa den som den är i diskmaskinen. Ser inte riktigt att det löser några problem utan skapar andra.

Emilia • Stängsel runt sin odling för att skydda sådden. Journalisten tar upp allemansrätten? Lika relevant som om han stängslat in sin gräsmatta framför huset. En mer intressant fråga hade varit hur mycket 1,5 mil stängsel och stolpar med arbete har kostat honom.

Ali • Jag är själv invandrare och är kritiskt till detta då det enligt mig borde vara ett krav att kunna läsa och skriva på Svenska efter 22 år i Sverige. Att ställa krav i Sverige idag är tydligt ganska kränkande tydligen.

Juline • Hon säger det själv, att hon kan läsa tillräckligt för att förstå trafikinformation.

Fantastisk med muntliga prov, det hjälper många som har språkstörning, dyslexi och ADHD!
BRA JOBBAT Jamila och Stort Grattis!

Olof Magnus Söderberg • Jag kan tycka att man ska kunna läsa svenska på grundskolennivå för att få ett svenskt körkort.

Linda • Stort grattis till körkortet Jamila!

Kim • Hur gör man med vägskyltar och andra uppmaningar när man inte kan förstå skyltarna?.

Jamila, i inslaget här, svarar att hon kan läsa tillräckligt för att kunna köra bil och förstå skyltar, men behövde muntligt stöd för att kunna svara på frågorna på testet.

Petti Meter • Men att ta körtkort utan att kunna läsa….är det så trafiksäkert?
Idag är det ju mycket text information på plåt skyltar för att inte tala om så kallade smart skyltar med ny information hela tiden….
Om det inte behövs, var ska vi då skylta i huvudtaget? Kostar bara skattepengar….

Hur man sparar mer. • Såhär gör man för att hålla koll på sin ekonomi och samtidigt spara pengar:
Varje gång du köper något med ditt kort. Gå in på internetbanken och se till att du har jämna 100, 500 eller 1000 lappar på ditt kort. Du skickar alltså över till sparkontot varje gång du handlar nåt. På så sätt sparar du lite och du håller koll på dina pengar. Men du lurar också dig själv av allt är lite dyrare, när varje småköp "kostar" 100 kr eller kanske 1000 kr. Beroende på var du väljer och hur din ekonomi är. Jag jag gjort så och det funkar faktiskt! Jag sparar mer och köper mindre.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Så löste jag det

Mer i ämnet