Talga ska utvinna grafit utanför Vittangi och förädla grafiten till batterimaterial på en anläggning i Luleå. Gruvetableringen i Vittangi har varit omstridd efter motstånd från Talma sameby, många ortsbor och där Kiruna kommun har vägrat färdigställa en detaljplan.
Nu får Talga ett snabbspår som ska ge ett tillstånd att komma i gång med verksamhet på bara 27 månader.
– Genomförandet av de här projekten har stor betydelse för hela EU:s försörjning av strategiska råmaterial som behövs för samhällets gröna omställning, digital teknik och för försvaret, säger Maria Sunér, vd på gruvbranschens intresseorganisation Svemin.
Gabna sameby är kritiska efter beskedet.
– Vi ser redan idag att det pågår en kollaps av av renskötsel i Gabna sameby. Det är en kulturell utrotning av samerna i Kiruna-området, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande Gabna sameby, till SVT Sápmi.
Pajalaprojekt inte med på listan
LKAB:s ansökan för industriparken i Luleå, utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Malmberget och Per Geijer-fyndigheten i Kiruna är också med på listan över 47 projekt i EU.
– LKAB:s ambition är att steg för steg bygga upp en stabil, konkurrenskraftig och hållbar industriell värdekedja inom EU. Detta beslut understryker att våra planer är i linje med Europas behov både för elektrifieringen och Europas självförsörjning av strategiska och kritiska mineral, säger LKAB:s vd Jan Moström.
Även Northvolt Revolts återvinning av mangan, litium, grafit, nickel och kobolt finns med.
Per-Erik och Eva Lindvalls företag Georeality som vill utvinna grafit nära Pajala är dock inte med på listan.
Critical raw materials act
I maj 2024 antogs EU:s nya gruvlagstiftning Critical raw materials act. Det handlar framför allt om att EU behöver bli mer oberoende av till exempel Kina när det gäller kritiska mineraler.
Lagstiftningen innehåller en rad regler för att säkra tillgången till råvaror. Det finns 34 listade mineraler, bland annat litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller som behövs för bilbatterier, vindkraftturbiner och solpaneler.
Det handlar inte bara om ökat utvinning, utan även om ökad återvinning.
En särskilt styrelse ska föreslå vilka projekt som ska godkännas och det avgörs slutligen av EU-kommissionen.
Om ett gruvprojekt klassas som strategiskt ska det få en ”gräddfil” genom tillståndsprövningen. Det ska bara ta 27 månader innan tillståndet blir klart.
Hur det konkret ska gå till finns det flera frågetecken kring.
Naturskyddsföreningen anser att den nya lagen riskerar att försämra kvaliteten på miljöprövningen och i slutändan ge tillstånd till gruvor som skapar problem för miljön eller för lokalsamhället.