Den vanligaste orsaken till återkrav av Tillväxtverket är att företagen efter slutavstämningen har fått för mycket stöd. Enligt myndigheten handlar det sällan om direkta fel och beloppet de kräver tillbaka utgör bara 5 procent av de utbetalade 500 miljoner kronorna.
– Det är hur systemet är uppbyggt när det gäller återbetalningar. Man får ett preliminärt beslut och stöd, efteråt ser man hur det gått för företaget och justerar stödet, säger Tim Brooks som är avdelningschef vid Tillväxtverket.
Två polisanmälningar
Tim Brooks säger att det oftast handlar om relativt små belopp som företagen krävs tillbaka på. Oftast har företagen använt en mindre del av det stöd man fått. Det rör sig sällan om bedrägerier men i Norrbotten har Tillväxtverket gjort två polisanmälningar.
Organisationen Företagarna menar däremot att reglerna för korttidsstödet har ändrats för ofta, och att det för företag med omkring 20 anställda innebär extremt mycket administrativt arbete, som växer ytterligare när Tillväxtverket sedan kommer med återkrav som företagarendå måste sätta sig in i.
– Vi vet att kraven på det här stödet, hur lagstiftningen är formulerad, kan vara svårt. Man ska ha koll på den enskilda anställde innan man går in i stödet och under den tiden, och sedan många olika stödnivåer, säger Tim Brooks.