Överenskommelsen finns nedtecknad i ett förhandlingsprotokoll från 2007 som SVT Nyheter Norrbotten tagit del av.

Vattenfall AB lovade att fixa administrativa jobb till kraftverkskommunen Jokkmokk och började med att utlokalisera 25 till 30 arbetstillfällen inom faktureringsverksamheten till kommunen.

Svar i vår

Men nu handlar det i stället om centralisering och outsourcing, eventuellt till ett låglöneland, och 40 jobb vid Vattenfall accounting i Jokkmokk hotas.

Vattenfall ska utreda om det blir billigare att låta något annat företag sköta verksamheten och svaret på frågan ska komma i vår.

Och kritiken om koncernens planer bara växer.

– Jokkmokks kommun har bidragit väldigt mycket till att Vattenfall blivit ett kraftfullt energibolag och det måste också tas med i vågskålen. Dessutom är verksamheten vid Vattenfall accounting i Jokkmokk kvalitativt bättre och mer kostnadseffektiv än den i Tyskland, säger kommunalrådet Robert Bernhardsson (S).

Tar 500 år

Och Roland Boman från det loakala partiet Framtid i Jokkmokk (FIJ) , sätter sifffror på hur värdefulla kommunens tillgångar är för koncernen.

– Vattenfalls anläggningar i vår kommun genererar runt tio miljarder kronor varje år till statens kassor. Samtidigt så får vi 20 miljoner kronor i bygdemedel.

– Det innebär att det tar 500 år innan vi har fått tillbaka i form av bygdemedel, det som staten årligen tar från Jokkmokks kommuns innevånare på ett år, säger Roland Boman.

Vänder sig i magen

Centerns riksdagsledamot Helena Lindblad, från Västerbotten, reagerar också starkt.

– Det är klart att det vänder sig i magen när man tänker på att staten ska gå i bräschen för att eventuellt outsourca verksamhet till låglöneländer. Det känns absolut inte bra, säger hon.