Vid Örebro universitet finns 500 studenter med särskilt stöd. De möter Sara Tapper eller hennes kollega på avdelningen Funka och pratar igenom vilka anpassningar som kan göras för att underlätta studierna. En del är oroliga i början.
– Man är rädd att bli bemött annorlunda och för att kurskamrater och lärare ska döma en på förhand men när det har gått ett tag känner sig många trygga i att det finns stöd och att de kommer att klara av studierna, berättar Sara Tapper.
Många anpassningar kan göras
Det finns en rad olika stöd att få, alltifrån tekniska hjälpmedel som talsyntes till en personlig mentor som hjälper till med studieteknik och planering. För att få särskilt stöd krävs ett läkarintyg på en varaktig funktionsnedsättning.
Vid Örebro universitet har allt fler personer med psykisk ohälsa sökt stöd de senaste åren.
– Det kan handla om personer som varit utbrända eller som har problem med ångest, berättar Sara Tapper.
En del av dem blir hjälpta av att en kurskamrat hjälper till med anteckningar vid en föreläsning så man kan känna sig trygg i att lämna föreläsningen om ångesten slår till berättar Sara Tapper.
Ökad medvetenhet
Monica Svalfors arbetar vid Stockholms universitet som ansvarar för fördelningen av statliga pengar till stödinsatser som årligen delas ut till lärosäten i landet.
De flesta studenter med stöd har dyslexi eller neuropsykiatriska variationer som autism eller adhd. Och antalet sökande har blivit allt fler.
– Det beror troligen dels på ökad medvetenhet om att man kan plugga vidare och få stöd, dels på att den digitala utvecklingen med exempelvis talböcker och talsyntes har tillgängliggjort högre utbildning, säger Monica Svalfors.