Kristina Collén är universitetsadjunkt vid Örebro universitet och har skrivit boken om Alma. Foto: Torgny Pettersson /IDUS förlag

Ny barnbok om autism och ADHD hos unga tjejer

Uppdaterad
Publicerad

En ung tjej med autism och ADHD skildras i boken ”Alma och papegojmysteriet”. Författaren och socionomen Kristina Collén vill på det sättet belysa de tillgångar som finns hos individer med dessa diagnoser. Med boken som grund ska en modell vidareutvecklas för skolan.

– Det finns en risk att vi missar de här förmågorna idag, säger Kristina.

Bokens huvudperson, Alma 10 år, har en diagnos inom autism och ADHD. Med det följer flera unika förmågor som är bra att ha när hon ska hitta den operasjungande och mystiskt försvunna papegojan. Bland annat är hon bra på att lyssna, vilket är en tillgång som detektiv.

– Det finns en risk att vi missar de här förmågorna idag. Förmågor som att kunna fokusera, att fördjupa sig i något, ha detaljseende eller att lösa problem på andra sätt, säger Kristina Collén.

Upptäcks senare hos flickor

Hon är socionom och universitetsadjunkt, verksam vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete på Örebro universitet och intresset för kreativt skrivande har resulterat i att hon valt att fokusera på just unga flickor med autism och ADHD.

– Det är ofta så när det gäller flickor och den här typen av diagnoser att deras problem finns inom dem och i det tysta under tidiga skolår och blir inte uppenbara förrän de blir äldre.

Samarbetar med skola

Tänkta läsare är barn i åldersgruppen 6-10 år. Boken utgör även grund för den modell, som Kristina utvecklat inom ramen för Social Impact Lab vid Örebro universitet. ALMA står för Att Leva Med Autism/ADHD.

– Jag ville få in ett annat perspektiv och föra in det i skönlitteraturen. Barnboken utgör också grunden för ett helt utbildningsprogram. Vi kommer snart börja jobba med Malmens skola i Kumla och utveckla modellen praktiskt, berättar Kristina.

Egna erfarenheter

Hon har själv arbetat 24 år som socionom inom skolvärlden med habilitering och elevhälsa.

– Det kan lätt bli så att lärare och personal åker på kurs och sedan när man kommer tillbaka till skolmiljön så blir det svårt att omsätta i praktiken. Vi vill med det här projektet omsätta detta till vardagen i skolan.

Vad kan det handla om?

– Det kan konkret röra saker som har med det vi på fackspråk benämner perception, alltså intryk. Till exempel hur man gör när barnen kommer till skolan. Kommer alla samtidigt kan det bli rörigt. Kan man ordna miljön i kapprummet på ett annat sätt? Hur är ljudnivåer och ljusförhållanden i klassrummet? Det som vi på fackspråk kallar perception som har att göra med intryck, säger Kristina Collén.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.