1) Liberalerna anser att särskilt stöd sätts in alldeles försent. Tidig uppföljning med bedömningsstöd, skriftliga omdömen, betyg och nationella prov är dock en förutsättning för tidiga insatser. Fler speciallärare och specialpedagoger bör anställas och det specialpedagogiska arbetet måste utvecklas. Till och från hör jag fortfarande att elever måste ha en diagnos för att få stöd, men sedan vi skärpte skollagen 2010 upplever jag att situationen blivit bättre, men långt ifrån optimal. Lärare och rektorer behöver tillräckliga kunskaper, och det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka osynliga funktionsnedsättningar, som ADHD och dyslexi.

2) Anpassad undervisning kan ske i ordinarie klass. Om eleven har särskilda behov ska man erbjudas plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp. Vi menar att inkluderingen har gått för långt, eftersom den slagit ut många elever som inte fått rätt pedagogisk insats eller erbjudits en lugnare miljö. L har i januariavtalet fått in en skrivelse att fler möjligheter ska erbjudas elever, exempelvis särskild undervisningsgrupp eller resursskola. Exakt vilken typ av stöd förutsätter en kartläggning lokalt på skolan av kunniga specialpedagoger och speciallärare som kan de här barnen. Jag vet att många kommuner drar ner på dessa viktiga funktioner och vi har länge drivit i vårt budgetalternativ att fler speciallärare ska anställas.

1) Vi delar bilden av problematiken som lyfts i rapporteringen, och som även har konstaterats av Skolverket. Trots att det strider mot skollagen är en medicinsk diagnos många gånger det enda sättet för eleverna att få extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta är djupt beklagligt. För de enskilda eleverna innebär det att stöd och hjälp dröjer onödigt länge. Det visar också på en bristande tillit till lärare och rektorer, som väldigt ofta har en god kompetens och kännedom om vilka elever som behöver stödet. I den högre utbildningen styrs rätten till pedagogiskt stöd bland annat av diskrimineringslagen och där får lärosäten ställa krav på intyg från läkare eller liknande.

2) Vi står bakom skollagens krav på att det ska vara kartläggningsmaterial, resultat på nationellt prov eller uppgifter från skolpersonal i samråd med eleven som ska styra när anpassningar och särskilt stöd ska ges –  inte medicinska diagnoser. Moderaterna var drivande för att åtgärdsgarantin som träder ikraft den 1 juli 2019 ska utvärderas noggrant av Skolinspektionen. Om utvärderingen visar att en skärpt lagstiftning behövs, är vi beredda att ändra lagen för att säkerställa alla elevers rätt till hjälp och stöd. Vi är beredda att se över det pedagogiska stödet vid högre utbildning om det finns behov av det.

1) Vi i Vänsterpartiet har samma bild, att trots att alla elever har rätt till stöd för att kunna nå målen i skolan är det inte så i verkligheten. Vi ser att detta är särskilt vanligt i vinstdrivande friskolor, som drar ut på att ge elever det stöd de har rätt till för att på så sätt spara pengar och för att få ”dyrare” elever att byta till en annan skola. Lärare vet ofta vilka insatser som behöver sättas in, men hindras pga kortsiktiga ekonomiska budgetramar. Vi anser att stödinsatser behöver sättas in betydligt tidigare.

2) Vi tycker att detta är oacceptabelt. Vi vill stoppa vinstjakten, ha statligt huvudmannaskap för den svenska skolan, samt rikta resurserna utifrån elevers behov till skillnad från dagens peng-system. I kombination med detta behövs det bättre arbetsmiljö för skolpersonal och större utrymme för lärare och skolledare att sätta in de stödinsatser som behövs.

1) Min uppfattning är också att stöden i dag ofta är kopplade till diagnoser. Det borde vara möjligt att få stöd utifrån behov och inte enbart diagnos. Samtidigt så kan en diagnos underlätta att rätt stöd kan tas fram snabbare och mer träffsäkert. Det behövs större kunskap om stödinsatser och anpassning hos anordnare av högre utbildning. Här behövs också en översyn kring regelverket, så att fler kan få möjlighet att studera oberoende av funktionsvariation. Centerpartiet har sedan lång tid tillbaka jobbat för att den som gått i särskola ska få större möjligheter till eftergymnasial utbildning. Teknikutvecklingen har också skapat nya möjligheter för att fler ska kunna studera.

2) En funktionsnedsättning ska inte innebära ett hinder för fortsatta studier. Studerande som har behov av stödinsatser eller anpassning ska ha möjlighet att få det. Diagnoser och intyg kan göra stödet mer träffsäkert och underlätta vid prioriteringar. Vi ser även att det kan behövas mer kunskap kring hur stöd ska ges och utformas på bästa och mest effektiva sätt.

1) Stödinsatser finns av olika slag och det är skolans uppgift att arbeta för att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen, det kan handla om t.ex. läxhjälp eller sommarskola. Däremot är det en korrekt uppfattning att vissa stödinsatser också förutsätter en diagnos eller intyg. Vi menar att det är ett fullt rimligt krav för att kunna ge lämpligt och nödvändigt stöd.

2) Sverigedemokraterna vill inte ändra nuvarande regelverk. Vi anser att en diagnos är nödvändig för att kunna ge elever med starkt behov av stöd de bästa och mest effektiva insatserna. Det är också viktigt att det verkligen är de elever som faktiskt har funktionsvariationer som får anpassad undervisning. Faktorer som stress och ångest, som lyfts fram i en av artiklarna, ska absolut inte likställas med funktionsvariation.

1)  Det är olyckligt om så är fallet, för elever ska ges anpassningar och stöd, oavsett diagnos eller intyg. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan snabbt ge extra anpassningar. För att skolan ska kunna ge rätt stöd i tid krävs det att skolan har resurser och kompetens, t.ex. i form av speciallärare, specialpedagoger och en bra elevhälsa. Därför har regeringen satsat mer resurser på fler utbildade speciallärare, förstärkt elevhälsa och en Läsa-Skriva-Räkna-garanti som börjar gälla 1 juli i år. Det är en viktig reform för att garantera att åtgärder sätts in tidigt för elever som riskerar att halka efter.

2) Den typen av villkorat stöd finns inte i skollag eller läroplan. Skolan ska ge anpassningar och stöd oavsett diagnoser eller intyg. Vi vet att det i praktiken på en del skolor har fungerat som du beskriver i din fråga, även om det inte ska gå till så. Socialdemokraterna vill att skolan ges mer resurser, att Läsa-Skriva-Räkna-garantin införs och implementeras samt att fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställs. Vi vill även fortsätta utbilda lärare i specialpedagogik och att kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir en del av alla lärarutbildningar.

1) Skollagen är tydlig med att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. För att nå detta mål krävs att de elever som har de största behoven får hjälp och stöd av de lärare som har den bästa kompetensen. Så är det inte alltid idag. Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare. Kristdemokraterna vill därför se en stor satsning på utbildning av speciallärare och specialpedagoger.

2) Nej, vi menar att stöd ska ges efter behov, oavsett om det finns en diagnos eller ej.

1) Miljöpartiet tycker att det är fel att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i många fall inte fått det stöd de behöver i tid under skolgången. I grundskolan är det flest elever som får stöd i årskurs nio, när problemen ofta fått stora konsekvenser både för självkänsla och kunskapsutvecklingen. Miljöpartiet vill att stödet ska sättas in tidigare. Därför införde vi i år läsa-skriva-räkna-garantin. Garantin innebär att alla barn ska kartläggas utifrån ett nationellt bedömningsstöd redan från förskoleklass och att de barn som behöver extra stöd och anpassningar ska få det tidigt under skolgången. Vi vill också att alla lärare och rektorer ska få kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utbilda fler speciallärare och specialpedagoger. Dessutom måste skolan få mer pengar så att vi kan få en jämlik skola som har möjlighet att anpassa undervisningen efter varje enskild elev.

2) Vi vill att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan oavsett diagnos. Det är viktigt för Miljöpartiet att läsa-skriva-räkna-garantin implementeras på ett bra sätt. Vi vill också satsa de pengar som enligt Skolkommissionen behövs för att ge förutsättningar för en jämlik skola i hela landet. Vi vill bygga ut satsningen Specialpedagogik för lärande som utbildar befintliga lärare i dessa frågor. Alla på lärarprogrammet ska få obligatorisk utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.