I Sverige går inte ambulanspersonal in i en farlig situation som exempelvis en skolskjutning innan polisen bedömer att det är tillräckligt säkert.

Men i flera andra länder har polisen implementerat sätt att arbeta tillsammans med vårdpersonal i situationer med pågående dödligt våld, PDV.

– Där samarbetar vårdpersonal med polis och går in i ett tidigare skede, säger Jonas Alex, universitetslektor vid Umeå universitet och ambulanssjuksköterska.

– Fenomenet med skolskjutningar har funnits länge globalt och man har utvecklat effektiva system, fortsätter han.

I samband med masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari tog det ungefär tre timmar från det att larmet gick till att sjukvårdspersonal fick polisens tillåtelse att gå in i skolbyggnaden.

Andra arbetssätt i andra länder

Jonas Alex är inte kritisk mot insatsen i Örebro. Han vill lyfta andra sätt att arbeta på vid liknande händelser, som Sverige kanske kan lära sig av.

Han nämner USA, Australien, Frankrike och Finland som exempel. Det handlar om att ambulanspersonal då går in i ett tidigare skede och täcks av polis, så att man kan dra eventuella skadade bakåt i en byggnad.

– I Sverige behöver ambulanssjukvårdare vänta tills platsen är säkrad av polis. Samtidigt kan tiden vara helt avgörande vid trauma och framförallt vid skott och knivskador, säger Jonas Alex.

Men, betonar han, det krävs ganska mycket om man vill få till en förändring.

Krävs specialtränad personal

– Det här är verkligen inte för alla. Det ska vara specialtränad personal som förstås ska ha samma skyddsutrustning som polis.

Det handlar om ett helt annat arbetssätt, konstaterar han, som kräver utbildningar och rekryteringar.

– Det kan vara så att polisen då blir lite långsammare i sin framfart i en byggnad, men det kan också bli mer effektivt under en längre insats. I till exempel Finland fungerar det, men det är inget som sker över en natt.