Min ambition var att springa två gånger i veckan. Det höll jag knappt varannan vecka. Samtidigt är jag nöjd att jag inte sköt på träningen helt. En gång i veckan (minst) var jag ute.
Började med att gå
De första gångerna promenerade jag ett par kilometer i raskt takt. Min största rädsla var att gå för fort fram och få ont i benhinnorna eller i knäna. Men allt gick bra och ganska snart varvade jag att springa och gå och till slut var jag igång och sprang rundor på tre kilometer.
Ny vana
Ett litet bakslag kom i början av maj. Då fick jag lite känningar i benen och hälarna. Vilade en dryg vecka och sedan har det flutit på. Det bästa med träningen under våren är att jag har ”tvingats” få en ny vana. Och det är en skön känsla att orka springa!
Slut i rutan
Jag tänker hålla i det här under sommaren. Så kanske ser ni mig träna intervaller eller rent av delta i något lopp framöver. Men här på svt.se/orebro och på vårt instagramkonto, där vi använt taggen #fixaflåsetsvt, är det över. Tack för att ni följt min resa!
Och hur det gick i mitt avslutande VO2maxtest ser ni naturligtvis i klippet ovan.
Om fystestet:
Test 1: Åstrandtestet
Personen som gör testet får en pulsmätare på kroppen. Därefter cyklar man med lätt belastning, som kan justeras om det är för lätt. Testet pågår i ca tio minuter. Varje minut får testpersonen göra en uppskattning av hur jobbigt det är med hjälp av den så kallade Borgskalan. Resultatet ger ett uppskattat värde på syreupptagningsförmåga. Testpersonen ska i slutet uppnå en puls på omkring 140 slag per minut.
Test 2: VO2 Maxtest
Också här har testpersonen en pulsmätare på sig. Utöver det får testpersonen en ansiktsmask som kopplas till en maskin som mäter den faktiska syreupptagningsförmågan under testet. Resultatet är alltså mycket tillförlitligt. Personen cyklar i ett högre tempo än under Åstrandtestet och här ska testpersonen ta ut sig och nå sin maxpuls. Vikter läggs på allteftersom för att göra det jobbigare och jobbigare att trampa.
Vår reporter Malin Gotlin nådde en maxpuls på 173 slag per minut (i förra testet: 176 slag) och en syreupptagningsförmåga på 2, 3 liter syre per minut (i det förra 2, 1). Hon ”trillade” därmed precis över till spannet för hög kondition. Om man däremot räknar per kilo kroppsvikt och minut så var den siffran 40 (37 i det tidigare testet) och är då kvar i spannet för medelgod kondition.
Syreupptagningsförmåga (räknat i ml per kilo kroppsvikt och minut):
Kvinnor ålder 20-29:
något låg: 29-34
medel: 35-43
hög: 44-48
Kvinnor ålder 30-39:
något låg: 28-33
medel: 34-41
hög: 42-47
Kvinnor ålder 40-49:
något låg: 26-31
medel: 32-40
hög: 41-45
Män ålder: 20-29
något låg: 39-43
medel: 44-51
hög: 52-52
Män ålder 30-39:
Något låg: 35-39
medel: 40-47
hög: 48-51
Män ålder 40-49:
Något låg: 31-35
medel: 36-43
hög: 44-47