Fler sjukhus ska behandla nattliga andningsuppehåll

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler människor söker hjälp för sömnapné, det vill säga de snarkar med långa andningsuppehåll. Patienttrycket på Universitetssjukhuset i Örebro har länge varit så stort att man nu öppnar fler mottagningar på länets andra sjukhus.

Christer Sundberg i Örebro är på USÖ för att prova ut en mask som ska bota hans sömnapné. En tidigare undersökning har visat att han snarkar och har andningsuppehåll på upp till en och en halv minut. Själv var han inte särskilt medveten om det.

– Jag märkte ingenting, men min fru klagade över att jag slutade andas på nätterna när jag snarkade, säger han.

Han har kommit till USÖ för att prova ut en andningsmask.

En hel del patienter med sömnapné lider också av trötthet och det kan leda till olyckor både i trafiken och på jobbet. På sikt kan patienter med sömnapné också drabbas av allvarliga sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

Kunskapen om de här riskerna har spridit sig på senare år och väntetiden till sömnapnémottagningen i Örebro är nu upp till ett och ett halvt år.

– Det här är en folksjukdom, och då måste man angripa det som en folksjukdom, säger Lennart Nilholm som är klinikchef Lungkliniken USÖ.

– Det går inte ha de här utredningarna och behandlingarna bara på USÖ.

Därför kommer sömnutredningar att börja utföras även på Karlskoga lasarett före sommaren, Lindesbergs lasarett under hösten. Och dessutom kommer kanske också Läkargruppen i Örebro komma igång med samma utredningar.

En bidragande orsak till att allt fler söker hjälp för sömnapné är att fler och fler blir överviktiga. 70 procent av patienterna som lider av sömnapné är överviktiga.

Men de flesta som får en mask, som kallas CPAP, blir hjälpta och andningsuppehållen minskar betydligt. Christer Sundberg är positiv till att börja använda sin mask.

– Hellre det och att man kan bli lite piggare och slippa det här med andningsuppehåll, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.