Mikroplaster är just nu ett hett ämne, och de senaste åren har det skett en hel del forskning om de små plastpartiklarna. En av de som fördjupat sig i frågan är Anna Rotander, som är doktor i biologi vid Örebro universitet.
– Halten av mikroplaster ökar i vår miljö. Det ser vi ganska tydligt i prov från vatten, i sediment, i fåglar och fiskar som får i sig plast via födan, säger hon.
Det saknas kunskap
Trots att halten mikroplaster är hög så är kunskapen om dess effekter låg. Plastens ursprung har kunnat spåras till produkter som kosmetika, däck, kläder och båtfärg som släpper ifrån sig plastpartiklar vid användning. Men det är bara en del av förklaringen, och exakt hur plasten hamnar i sjöarna vet forskarna inte.
Hittills har den mesta forskningen handlat om plast i haven, men förra året testades vattenprover från Vättern där halten mikroplaster mättes. I studien deltog forskarlaget från Örebro universitet och resultatet visade på högre halter mikroplaster i Vättern än vad man tidigare mätt i Östersjön, vilket förvånade.
Läs mer: Plastpartiklar förorenar Vättern
– Det är oroande. Därför är det viktigt att få reda på hur det ser ut i Sverige. I insjöarna är det en lokal förorening, att det har släppts ut och att det har kommit hit kan vi inte skylla på andra länder, säger Anna Rotander.
Sjöar ska studeras närmare
Nu vill forskarna vid Örebro universitet gå vidare och göra en större studie av mikroplaster i Vänern, Vättern och Mälaren. Förhoppningen är att ytterligare analyser ska ge en större kunskap om var mikroplasterna kommer ifrån, en bättre överblick över hur mycket plast som faktiskt finns i Sveriges tre största sjöar, samt en metod för att kunna upprepa liknande studier i framtiden.
Väntar på finansiering
För att planen ska bli verklighet krävs pengar och just nu ansöker de om finansiella medel för att kunna komma igång. Planen är att undersökningen ska göras av Örebro universitet tillsammans med flera andra aktörer, som länsstyrelser, kommuner och myndigheter. Anna Rotander tror att projektet kommer att bli av, och om allt går som planerat hoppas forskarna komma igång under nästa år.
– Väldigt många kommuner vill veta hur tillståndet i deras sjöar ser ut, säger hon.
Fiskar blir dumma
Tidigare studier har visat att mikroplast ofta misstas för att vara mat. Det finns till och med forskning som visar att fiskyngel hellre väljer att äta plast än biologisk nedbrytbar föda, något som leder till att ynglen får svårt att överleva och ändrar sitt beteende. Plasten kan på så sätt ändra balansen i ett ekosystem.
Läs mer: Plast i haven skadar fiskars hjärnor
Vad är problemet?
Mikroplast är plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. Den största andelen av allt plastskräp i haven utgörs av mikroplaster.
Plast består främst av en eller flera polymerer (kedja av monomerer) som blandats med tillsatser. Plasterna kan få många olika utseenden och egenskaper, beroende på vilka monomerer och tillsatser de byggts upp av.
Plaster delas upp i plastfamiljer, några av de vanligaste är polyeten (PE), polypropylen (PP), polystyren (PS), polyvinylklorid (PVC), polyetentereftalat (PET), nylon och syntetisk gummi.
Plast kan tillverkas av fossila råvaror såsom petroleumprodukter och naturgas, men också av biologiska produkter såsom majs.
Den globala produktionen av plast har ökade från 1,5 miljoner ton per år 1950, till ca 230 miljoner ton per år 2009. Ca 25 procent av den globala plastproduktionen sker i Europa.
Källa: Naturskyddsföreningen