Naturvårdsverket uppskattar att omkring 1 000 personer per år dör i förtid i Sverige på grund av utsläpp från vedeldning. Och nu preciserar en ny nordisk studie vid Umeå universitet hur höga partikelhalter från vedeldning beräknas leda till förtida dödsfall.

Hör Bertil Forsberg berätta mer om studien i inslaget ovan.  

Bertil Forsberg, senior professor på avdelningen Hållbar hälsa vid Umeå universitet, säger att det är förståeligt att vedeldningen ökar när elpriset skjuter i höjden. Samtidigt skapar det problem, särskilt i tätbebyggda områden.

– Det kan bli ganska höga halter om många eldar med ved, särskilt om man har gammal utrustning där utsläppen är höga, säger han.

Stor acceptans för vedeldning

Äldre så kallade rumsvärmare är nämligen inte lika effektiva som nyare och 2019 införde Boverket strängare krav för nyinstallation av bland annat kaminer och pannor, just för att minska partikelutsläppen. Hur man eldar spelar också roll för hur mycket partiklar som släpps ut. Äldre installationer berörs inte av de nya kraven, trots att de alltså släpper ut mer.

– Vi accepterar mycket mer ohälsa från vedeldning än vi gör från andra källor, och det kan man ju fundera över. När det gäller utsläpp från fordon till exempel så kan man göra miljözoner och säga att ”i det här området får inte gamla dieselbilar köras för då blir luften för dålig”. Man kan tänka sig att samma princip borde kunna gälla för vedeldning i tätbebyggda områden, säger Bertil Forsberg.

Kommuner har begränsningar

Det är kommunen som ansvarar för den lokala luftkvalitén och flera kommuner, däribland Örebro, har rekommendationer för hur ofta och hur länge man får trivselelda i sin eldstad. De lokala föreskrifterna lutar sig mot flera vägledande domar i mark- och miljööverdomstolen, som säger att trivseleldning innebär eldning två gånger per vecka i upp till fyra timmar per gång i tätbebyggt område.