Det är fredagmorgon och eleverna i klass 3D på Grythyttans skola har precis kört igång en idrottslektion. Utöver de två ordinarie idrottslektionerna har de ytterligare en. Klassen ingår nämligen i ett idrottsporojekt som leds av sju gymnasieelever från Philskolan i Hällefors.

– Syftet med det här projektet är att kolla om fysisk aktivitet förbättrar koncentrationen hos eleverna och om det förbättrar skolprestationen i matte. Det är kul att se vad fysisk aktivitet ger för effekt på barnen, säger Denize Skaret Grönholm, som är en av projektledarna.

I gympahallen har en hinderbana ställts upp, temat för dagen är Gladiatorerna. Och innan de kör igång samlas de i en ring och går igenom banan; där finns bänkar som det gäller att balansera på samtidigt som man ska försöka undvika att bli träffad av bollar som kommer flygande. På en annan station ska man hänga i en bom och försöka få ner gladiatorn – en några år äldre gymnasielev.

– Ja, det här var jättekul, det är kul att köra olika stationer, berättar en svettig och rosig Arvid Hansson.

I mitten av förra seklet hade svenska skolelever skolidrott fyra gånger i veckan, men sen dess har antalet idrottstimmar minskat. Från tre per vecka under 60-talet till två timmar under 90-talet. Anledningen var att man skulle få mer tid till de teoretiska ämnena.

I dag finns mycket forskning som tyder på att ökad fysisk aktivitet har många positiva effekter på bland annat skolarbete. Gymnasieeleverna i Hällefors ska undersöka om lågstadie klassens koncentration och inlärning av matematik förbättras genom ökad fysisk aktivitet.

Undersökningen bygger på Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 på en skola i Malmö, i samarbete med Universitetssjukhuset, Malmö högskola och en lokal idrottsförening.

– Vi har ju tittat på Bunkeflo där de följde en klass från arskurs 1 till årskirs 9, som hade ökad fysisk aktivetet. Och det ledde till att de klarade de grundläggande målen i matte, svenka och engelska. Och därför tyckte vi att det var itnressant att göra ett liknande test här, förklarar Denize Skaret Grönholm.

Projektet har löpt under hösten, och nått halvvägs. Vid sportlovet är träningsperioden slut. Då ska resultaten sammanställas och så småningom även presenteras.

– Vi hoppas att undersökningen visar positiva resultat; att det skolresultatet och koncentrationen förbättrats. Och så hoppas vi att politikerna kanske börjar förstå att fysisk aktivitet är bra för barn, säger Denize Skaret Grönholm.

Men även om det återstår nästan en halv termin, tycker eleverna från klass 3D att de redan märker skillnad.

– Man orkar mycket mer i skolan när man har mer idrott. Och på idrotten, desto mer man kör desto mer orkar man, säger Arvid Hansson.

Han får medhåll av klasskompisen Finn Plas, som tycker att det går bättre på lektionerna.

– Vi samarbetar mer i matten nu och så går det bättre där, konstaterar Finn Plas.

– Ja, jag har blivit bättre på matte, säger Emmy Hautanen.

Hur märker du det?

– För att jag brukade få fel jätteofta förut, men nu har jag inte fått det på länge, säger hon och ler.