Åsa Grek är doktorand i mikrodataanalys och har analyserat effekterna av korttidsstödet.
Hör hur stödet var tänkt att fungera och vilka lärdomar man kan dra i klippet ovan.
Därför drabbades företagen olika av korttidsarbete
Det fanns faktorer som gjorde att de allra minsta företagen i Sverige hade lägre överlevnadsgrad än de större som sökte stöd, enligt Åsa Grek.
– Det var ett ganska avancerat ansökningsformulär, vilket gjorde att de minsta företagen inte hade resurser eller kompetensen att fylla i de här ansökningarna. Sedan tog det lång tid innan pengarna delades ut under första ansökningsprocessen. Större företag har troligtvis större kompetens och personal som kan sitta ner och genomföra de här processerna, menar hon.
Marginalerna små redan innan krisstödet
Resultaten visar att de mindre företag som inte ansökte om stöd, inte heller gick i konkurs i samma utsträckning, som företagen som fick stöd.
– En förklaring kan vara att det som sökte stödet redan hade kniven mot strupen redan innan pandemin, säger Åsa Grek.
Utfallet liknar det som blev för många företag som ansökte om uppskov på sina skatter, där inte minst mindre företag gått i konkurs då man inte haft råd att betala tillbaka pengarna.
MER OM STÖDET
75 000 företag i Sverige beviljades under 2020 och 2021 stödet för korttidsarbete. Cirka 580 000 anställda var i korttidsarbete under någon period 2020.