17-åriga Vilma Lindvall tillhör de fem procent av befolkningen som räknas som särskilt begåvade. Hemma väckte föräldrarna henne med kluriga mattetal varje morgon och hon kände sig tidigt redo för skolan. När hon kom dit kunde hon redan läsa, räkna och skriva.

– Att få börja med att lära sig alfabetet då kändes som en käftsmäll, säger Vilma.

Fick inte flyttas upp

Redan i förskolan ville Vilmas föräldrar att hon skulle flyttas till skolan vilket de inte fick gehör för. Sedan följde år av understimulans, utanförskap och mobbning.

– Jag var deprimerad redan som sexåring och mer eller mindre självmordsbenägen. Jag kände att jag aldrig blev lyssnad på vilket gjorde att jag efter ett tag bara slutade prata, säger Vilma.

Behövs anpassningar för meningsfullt lärande

Förra året grundades Riksförbundet för särskild begåvning, RFSB, där Vilmas mamma Charlotta Lindvall är ordförande för lokalavdelningen i Örebro. Enligt Skolinspektionens undersökningar finns i snitt en till tre elever i varje klass som är särskilt begåvade och som behöver anpassningar för att få ett meningsfullt lärande.

– Det börjar röra på sig i den här frågan nu. Vi hade en informationsdag för pedagoger tidigare i höstas och det var fullsatt, berättar Charlotta.

Psykisk ohälsa

Att fler särskilt begåvade än Vilma farit illa i skolan med psykisk ohälsa som följd märker Charlotta genom samtal från andra föräldrar.

Skolan blev bättre för Vilma i sexan men då mådde hon så dåligt att det var svårt att ta emot hjälpen hon fick.

– Det är först nu på gymnasiet jag mår bra igen, säger hon.

Vill bli veterinär

Vilma går på naturbruksprogrammet med naturvetenskaplig breddning på Kvinnerstaskolan i Örebro, med siktet inställt på att bli veterinär.

– Jag får undervisningen anpassad. Till exempel har jag tentat av engelskan och svenskan, jag får skriva uppgifter som är betydligt svårare än de andra elevernas och anatomiprovet fick jag göra på latin istället för svenska, berättar Vilma glatt.