– De är viktiga ur flera aspekter. Dels representerar de vårt odlade kulturarv här i Sverige, dels kan de innehålla egenskaper som vi kan behöva för framtiden. Man kan säga att de är som en försäkring för framtida livsmedelsproduktion, säger Jens Weibull, samordnare för Pom på Jordbruksverket.
Det var förra året som flera av de gamla kultursorterna av spannmål, bland annat Fylgia röd, Ölandsvete och Stormogul, togs upp på Jordbruksverkets så kallade bevarandelista, genom Pom, programmet för odlad mångfald. Pom har varken pengar att dela ut eller uppsatta mål för ökad odling, men hoppas ändå att fler än de redan dedikerade ska få upp ögonen för dom gamla havre-råg- och vetesorterna.
– Vi försöker på olika sätt lyfta fram att här finns gamla sorter som är väl värda att ta till vara igen och får ut i odling. För även om de kanske inte har alla egenskaper som de moderna sorterna har, så kan de ha andra egenskaper, som mjölkvalité och smak och jag tror att det kan finnas en del oupptäckta saker faktiskt, säger Jens Weibull.
Annat odlingssätt
De gamla sorterna skiljer sig från de moderna spannmålen, bland annat har de längre strå och djupare rötter. De är från tiden före bekämpningsmedel och konstgödsel och är inte lika högavkastande som de moderna spannmålen.
– Det är ett helt annat sätt att odla dem. Det har tagit tid att lära sig. De tål till exempel inte för mycket gödsel, utan det gäller att ha ett fungerande växelbruk med slåttervallar, säger Björn Ingemarsson, ekobonde, som odlat kulturspannmål i över 20 år.
Utsäde får inte säljas
En försvårande omständighet för de bönder som vill satsa är de stränga EU-regler som råder. Utsädet får nämligen inte säljas. Det är därför föreningen Allkorn, som jobbat aktivt i 20 år för att bevara de gamla sorterna, delar ut en liten mängd utsäde till dem som vill komma igång. Det finns också föreningar av kulturspannmålsbönder i Västergötland och på Gotland som hjälps åt med utsäde, eftersom det är tillåtet att ge bort en mindre mängd. Jordbruksverket är medvetna om problemet.
– Vi sitter med en mer än 50 år gammal lagstiftning och jag tror att det kommer ta tid att ändra lagstiftningen, säger Jens Weibull på Jordbruksverket.
Är det frustrerande?
– Ja, det är frustrerande för svenskt och europeiskt jordbruk är inte som det var för 50 år sedan och det finns ett kolossalt stort intresse av att använda kultursorter överhuvudtaget, säger Jens Weibull.