Kön bland flyktingarna till att få komma till en kommun och bosätta sig är enorm. Idag väntar 12 000 flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd på att få en kommunplacering där de kan få ett eget boende och bygga upp ett nytt liv.
Tvingas bo kvar
Under väntan tvingas de istället bo kvar på den flyktingförläggning där de placerats vid ankomsten till Sverige. En lösning som inte är bra för någon.
– Det är dåligt för personerna på anläggningsboendet, det är dåligt för kommunen där anläggningsboendet finns och det är dåligt för den kommunen där de till slut hamnar eftersom det blir en sämre start i Sverige, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Sveriges kommuner tar emot mycket olika antal flyktingar. Den kommun som tagit emot minst är Lekeberg i Örebro län. Sedan 2006 har de bara tagit emot två flyktingar.
– Det känns ju inte så positivt. Men nu tar vi ju ändå tag i problemet i och med att vi bygger 16 nya lägenhet och det var ju ett tag sedan vi gjorde det här i Lekeberg, säger kommunstyrelsens ordförande Charlotta Englund (C).
Dålig beredskap
Det är just den dåliga beredskapen hos kommunerna att ta emot flyktingar som regeringens utredare Gunnar Hedberg (C) och Lars Stjernkvist (S) är kritiska till. Minst ett 20-tal kommuner har dålig beredskap. De menar därför att kommunerna enligt lag ska bli skyldiga att ha beredskap att ta emot flyktingar.
– Det ojämna mottagandet är ett problem. Det behövs ett engagemang från alla kommuner om vi ska förhindra att situationen blir väldigt svår på vissa håll. Kommuner som tar emot väldigt många nyanlända upplever bekymmer bland annat med trångboddhet och ett väldigt hårt tryck på skolor, säger Lars Stjernkvist.
I Lekeberg har politikerna slutit ett avtal med länsstyrelsen om att ta emot tio fllyktingar innan året är slut, men intressekön till de 16 nya lägenheterna är redan full, och ingen lägenhet kommer i förhand att vikas åt flyktingar.
”Vända befolkningsutvecklingen”
Det är ändå få kommuner som i dag är negativa till att ta emot nyanlända jämfört med för 15 år sedan.
– Det betydligt fler som gör mer och vi ser också en i grunden mer positiv inställning. Man ser invandringen som ett sätt att vända befolkningsutvecklingen och få kommunen att växa, säger Lars Stjernkvist.
Fagersta i Västmanlands län är en av de kommuner som tagit emot flest flyktingar i förhållande till kommunens storlek. Kommunalrådet Stig Henriksson (V) menar att invandringen är livsviktig för kommunen.
– Det ena alternativet är att få en långsamt åldrande och krympande befolkning, det har vi testat och det var oerhört smärtsamt för kommunen. Det andra är alternativet är att ta emot flyktingar och göra något bra av det. Ett tredje alternativ finns inte, säger han.
