Efter den tragiska masskjutningen på campus Risbergska den 4 februari, dröjde det till förmiddagen den 5 februari innan krisinformationen nådde döva på teckenspråk.

Fördröjningen har nu aktualiserat frågan om hur döva medborgare nås av snabb information.

– Döva personer får informationen i efterhand, medans hörande får den direkt. Det är inte rättvist, säger Josephine Willing, ordförande i dövas förening i Örebro, och fortsätter:

– Det hann väcka en oro. Man känner sig inte trygg i samhället.

Örebro är en stad som profilerat sig för döva, med institutioner som Riksgymnasiet för döva och hörselskadade samt Birgittaskolan.

I dag använder drygt 1 200 personer tolkcentralen i länet, enligt regionens siffror.

I landet i stort räknar man med att en promille av befolkningen föds döva, enligt Sveriges dövas riksförbund. Det motsvarar drygt 10 000 personer som är i behov av information på teckenspråk.

Kommunens svar: Kommer att utredas

Varför ingen information på teckenspråk gavs direkt efter händelsen ska utredas av kommunen.

– Vi förstår oron och vi förstår också att döva och teckenspråkiga har all anledning att få information på sitt språk. Vi behöver titta närmare på hur vi jobbar med information till teckenspråkiga i samhället överlag, säger Margareta Wall, kommunikationsdirektör på Örebro kommun.

Enligt lag är det kommunens ansvar att tillhandahålla krisinformation till medborgarna, även på teckenspråk.

– Vi hade såklart ambitionen att informera så snabbt som möjligt om vad kommunen hade att erbjuda för hjälp och krisstöd. Vi jobbade så fort vi kunde, säger Margareta Wall.

Det är i nuläget dock oklart om, och i så fall vilka, åtgärder som kommunen kan tänkas ta till för att tillgodose behoven hos döva och hörselskadade.

– Jag vill inte föregå utredningen, säger Margareta Wall.