Peter Axelssons fru hade under många års tid gått till Askersunds vårdcentral med blodbrist, för vilket hon fick järntabletter. I början av förra året var det dags för ett nytt besök.
– Hon var där och tog ett vanligt blodprov, sedan fick vi vänta fem månader på svar, säger Peter Axelsson.
Resultatet, som vårdcentralen alltså meddelade fem månader efter att provet togs, visade åter på lågt blodvärde. Patienten fick tid för en ny undersökning, men hann inte göra den eftersom magen började svullna upp bara någon vecka efter mottagandet av det försenade provsvaret.
– Vi kände oss tvungna att åka in akut till sjukhuset och där blev det helt plötsligt full fart, med blodtransfusion och därtill upptäckten att hon hade äggstockscancer, säger maken Peter Axelsson.
Anmälde till IVO
Den här händelsen anmälde Peter Axelsson till Inspektionen för Vård och Omsorg och vårdcentralen svarade i ett yttrande att det sena provsvaret berodde på en alltför hög arbetsbelastning på grund av läkarbrist i kombination med ett centralt beslut om restriktivitet med hyrläkare.
I Västmanlands län sökte en annan patient upp vården i början av förra året. Det var Thorsten Karlssons son Magnus, som kom in till psykakuten i Västerås med djup depression, sömnsvårigheter och akuta självmordstankar. Men han blev inte inlagd utan återremitterad till en vårdcentral. Knappt en vecka senare tog han sitt liv.
– Under de betingelserna skall man otvetydigt bli inlagd och för övrigt kom återremissen fram tre dagar efter att Magnus tagit sitt liv, jag förstår inte hur man kan misslyckas så totalt, säger pappa Thorsten Karlsson.
De två senaste åren har antalet självmord, där patienten haft kontakt med vården under sin sista månad i livet, fördubblats i Västmanlands län. Brister som framkom i Lex Maria-anmälningarna är att självmordsbedömningar inte gjorts, att vårdplaner inte följts upp och att vården agerat passivt. Tuula Wallsten, på patientsäkerhetsenheten, har analyserat fallen och pekar på bristen på fasta doktorer inom den psykiatriska vården.
– Av de självmord jag har bedömt hade väldigt många kunnat förhindras – genom uppföljning, kontakt, engagemang och kontinuitet – det här är läkekonst och ingenting man läser sig till i en bok, säger Tuula Wallsten på patientsäkerhetsenheten.
Saknades 1.400 läkare
I mars 2013 saknades 1.400 läkare på Sveriges vårdcentraler, enligt Läkarförbundet, och värst var det på vårdcentralerna i Örebro läns landsting. När varje läkare hade 2.400 istället för 1.500 patienter, som är målet, menade Arbetsmiljöverket att situationen var så allvarlig att man måste hota med straffavgift.
– Vi har fått tydliga signaler på att de håller på att arbeta ihjäl sig, vården har idag blivit ett stort samhällsproblem, säger arbetsmiljöinspektör Lena Boman.
– De som främst drabbas är äldre och multisjuka patienter, som vi helt enkelt inte har tid med, säger ordförande i Örebro läns distriksläkarförening, Ann-Marie Terner och påpekar att risken är att patienter som inte får tid på vårdcentralen måste åka in akut till sjukhuset.
Men på sjukhusen är inte situationen bättre. Där är det stor brist på sjuksköterskor och som en följd av det även vårdplatser. På sjukhuset i Västerås var vårdplatserna i juni ännu färre än normalt på somrarna, alla planerade operationer ställdes in och överbeläggningarna på akuten var många.
– Igår kväll jobbade jag natt och vi hade sjutton patienter kvar över natten, då vi bara är en sjuksköterska och en undersköterska på varje klinik, säger Tina Javida, akutsjuksköterska i Västerås.
Slutar på grund av personalbrist
Till slut hamnar landstingen i ett vårdmoment 22, när anställda slutar på grund av personalbrist.
– Våra medlemmar ska hålla år ut och år in men de gör inte det, säger Jani Stjernström, ordförande Vårdförbundet i Västmanland.
I Askersund har Peter Axelssons fru återhämtat sig, efter den snabba operation som följde på akutbesöket till sjukhuset i Örebro.
– Cancern hade som tur var inte spridit sig och de fick bort allt, men det hade ju kunnat ta en helt annan vändning, säger Peter Axelsson.
Den ansvariga distriktsläkaren skriver att cancern kanske hade kunnat upptäckas någon månad tidigare, om inte provsvaret hade dröjt. Inspektionen för Vård och Omsorg är kritisk till att vårdgivaren inte gjort något åt den läkarbrist som ledde till risker för patienten.
– Man måste tydligen vara frisk för att vara sjuk och få den vård man har rätt till, säger Peter Axelsson.