När vi på SVT efterlyste tittarnas bilder av Sverige kom det mängder av vackra natursköna bilder. Malin skickade in en bild på sin sons senaste betyg. Där står det F tio gånger – underkänt. Det handlar om viktiga ämnen som svenska, samhällskunskap, matematik och många fler.

För henne har betyget blivit bilden av något i Sverige som inte fungerar. När sonen bytte skola och började sjuan började en snabb resa neråt.

– Jag blir ju jättearg. Man vet ju att han är smart och kan jättemycket. Han kan, med stöd, och så får han inte det stödet. Det känns ju hopplöst, säger Malin.

Fick bra stöd först

Hennes son har ADHD. Hon berättar att han fick bra stöd på sin gamla skola. Men så började han sjunde klass, bytte skola och skulle ta mycket eget ansvar. Det fungerade inte alls och en kamp för att få hjälp började.

– Det har bara varit en strid hela tiden. Det har inte varit en lugn stund.

Alla elever ska enligt lag ha samma möjligheter att få en riktigt bra utbildning. De som av olika anledningar har det tufft ska få extra stöd. Men så är det inte, menar Skolverket.

– Det har varit så att skillnaderna mellan skolorna har ökat ganska kraftigt sedan slutet av 90-talet, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket.

En förklaring kan enligt Skolverket vara det fria skolvalet, där studiebegåvade elever ofta söker sig till samma skolor. Då blir vissa skolor framgångsrika och andra får för många elever i behov av stöd. Men  skillnaderna finns inte bara mellan olika skolor utan är också mycket stora mellan olika kommuner.

– Det handlar självklart om pengar, men till exempel också om att jobba för att erfarna lärare också ska kunna ta de klassrum där det finns störst utmaningar, säger Helén Ängmo.

Pengarna räcker inte

I Malins hemkommun Karlskoga räcker inte pengarna till större extrainsatser för elever som har det svårt i skolan.

– Vi har arbetat med den ram vi får tilldelad till barn- och utbildningsnämnden. I den har vi faktiskt haft spar som har gjort att vi har tagit bort både specialpedagoger och speciallärare. Det är inte alls något som vi föredrar. Men för att behålla verksamheter som vi har idag så har vi varit tvungna att skära ned på det, säger Yvonne Nilsson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Nu finns det en plan för Malins son och det har gjorts insatser för honom.  Men tiden för att hinna få godkända betyg börjar rinna ut. Nästa år går han ut nian.

– Jag tycker det är skit. Han var jättemotiverad hela sjuan. Hade han fått stöd då hade det sett helt annorlunda ut, det är jag helt övertygad om. Men det går inte att laga nu, säger Malin.

Fotnot: Malin heter egentligen något annat.