Enligt den nya läroplanen ska programmering in på schemat från första klass i grundskolan till gymnasiet, senast från hösten 2018. Att lärarna har rätt kompetens är varje huvudmans ansvar, alltså ofta en kommun. Men enligt LR:s undersökning saknar fortfarande många matematiklärare helt kunskap i programmering.

– Sju av tio känner sig osäkra. Man kanske aldrig läst ämnet eller så behöver gamla kunskaper fräschas upp. Många känner sig också osäkra på hur de ska lära ut ämnet, säger Åsa Fahlén, ordförande för LR.

”Borde ha tagit större höjd för det här”

Skolverket håller nu programmeringskonferenser för grundskollärare i hela landet, och i januari släpper de en webbkurs på sin sajt. De skräddarsydda högskoleutbildningar man upphandlat börjar dock först hösten 2018 – i skarpt läge. LR anser att utbildningsbehovet är så stort att Skolverket borde tagit större höjd för det.

– Det är jättesvårt att lära ut något man inte kan själv. Ska eleverna få en bra utbildning måste vi ha välutbildade lärare som känner sig bekväma med det de ska lära ut. Här behövs ett nationellt ansvar. Om vissa lärare får en bra fortbildning och andra inte får det så blir det ett likvärdighetsproblem för eleverna, säger Åsa Fahlén.

Ser inga problem

Skolverket menar att det finns styrdokument för vad som gäller, och ser inget problem med att kommunerna utbildar i egen regi.

– Det visar ju att de tar ansvar. Jag är mer orolig för de kommuner som inte tagit tag i det. De måste se över sitt eget ansvar, säger Mats Hansson, undervisningsråd på Skolverket.

Regeringen vill skjuta till tio extra miljoner nästa år för utbildningsbehovet. Skolverket menar att de gjort tillräckligt, och att det slutliga ansvaret för lärarnas utbildning vilar på varje huvudman.

– Vi tror att webbkurserna och de lärosäten som startar kurser täcker upp det behov som finns, säger Mats Hansson.