• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Mannen till höger på bilden är den person som är misstänkt för grovt folkrättsbrott. Foto: Åklagarmyndigheten

Livstids fängelse för Karlskogabo som deltog i avrättning i Syrien

Uppdaterad
Publicerad

På torsdagen dömde Stockholms tingsrätt en 46-årig man, skriven i Karlskoga, till livstids fängelse för brott mot folkrätten. Han utvisas också från Sverige. Under rättegången visades bland annat flera filmer där mannen deltar i avrättningar.

Den 46-årige karlskogabon har erkänt att han deltagit i avrättningen av sju män vid Idlib i Syrien 2012, något som också fångats på film och visats under rättegången.

Men mannen har hela tiden förnekat brott.

Dom i folkrättsmål

Unikt ärende

I själva verket menar han att det ska ha rört sig om verkställande av dödsdomar som en domstol beslutat om, något som ställt Stockholms tingsrätt inför en helt unik situation.

– En stor fråga i rättegången har varit om en icke-statlig aktör kan upprätta egna domstolar för att upprätthålla lag och ordning inom ramen för en icke-internationell väpnad konflikt, säger rättens ordförande rådmannen Tomas Zander.

– Tingsrätten har kommit fram till att det i och för sig är möjligt under vissa givna förutsättningar. Men i det här fallet är det bevisat att det förflutit mindre än två dygn mellan tillfångatagandet av soldaterna och avrättningen. Bland annat därför är det uteslutet att avrättningen föregåtts av en rättvis rättegång där en legitim domstol dömt soldaterna till döden.

”Synnerligen grym” avrättning

Enligt tingsrätten, som tagit del av ett tiotal filmsekvenser, har de sju personerna avrättats under synnerligen grymma former där offren tvingats lägga sig på knä, flera med bakbundna händer.

Offren hade omfattande skador efter att ha blivit utsatta för misshandel och saknade helt möjlighet att försvara sig. Den åtalade döms därför för grovt folkrättsbrott.

Straffvärdet för brottsligheten är så högt att straffet har bestämts till fängelse på livstid. 

Den åtalade utvisas också från Sverige med förbud att återvända hit.

Domar folkrättsbrott och krigsbrott

2017

  • 46-årig man dömdes den 16 februari av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott efter att ha deltagit i en massavrättning av sju regeringssoldater i Syrien 2012.
  • 61-årig man dömdes den 15 februari av Svea hovrätt till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994.

2016

  • 24-årig man dömdes i december av Blekinge tingsrätt till fängelse i sex månader för krigsförbrytelser i Irak efter att ha poserat med likdelar. Domen är överklagad.
  • 29-årig man dömdes i augusti av Svea hovrätt till åtta års fängelse för folkrättsbrott efter en misshandel som skedde då han var med i en väpnad grupp på oppositionssidan under kriget i Syrien.

2014

  • 56-årig man dömdes av Svea hovrätt till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott under kriget i Rwanda.

2012

  • 35-årig man friades av Svea hovrätt misstankar om bland annat folkrättsbrott och mord i byn Cuska i Kosovo. Mannen frias eftersom det enligt hovrätten inte är fastställt att han verkligen var där när brotten skedde.

2011

  • 44-årig man dömdes av Stockholms tingsrätt till fem års fängelse för folkrättsbrott, under den tid då han arbetat som lägervakt i Bosnien under kriget i forna Jugoslavien.

2006

  • Stockholms tingsrätt dömde Jackie Arklöv för folkrättsbrott begångna under hans tid som legosoldat i Bosnien. Rätten bedömde straffvärdet till åtta års fängelse, men i praktiken vävdes det in i det livstidsstraff Arklöv avtjänar för polismorden i Malexander.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dom i folkrättsmål

Mer i ämnet