Efter att vi på onsdagen rapporterade om de lögner som sprids av internationella högerpopulistiska medier, om evenemanget O Helga Natt, valde vi att prata med en forskare i media och kommunikation för att få veta mer om hur falska nyheter skapas och sprids.

Nyheten som SVT Nyheter Örebro berättat om, handlar om att O Helga Natt inte kommer att sändas i TV4, men varför är inte helt klart. Men bland de falska nyheter som sprids står det till exempel på en sida att anledningen till att O Helga Natt inte kommer sändas på tv i år ”högst sannolikt” beror på att Sverige ”inte vill förarga invandrare som inte har en kristen tro”.

Inget nytt fenomen

Michal Krzyzanowski är välbekant med ämnet om falska nyheter och menar att det inte är ett nytt fenomen, men ett fenomen som har ändrat form.

– Falska nyheter har tidigare setts som en process styrd uppifrån, medan de idag produceras av webbplatser och så kallade icke-civilsamhälleliga organisationer som utger sig för att stå nära folket.

Snabb spridning

De felaktiga uppgifterna om O Helga Natt spred sig snabbt. Men att denna typen av nyheter sprider sig på det här sättet är inget ovanligt i det sociala mediesamhälle som vi lever i.

– Folk länkar till saker, retweetar och postar om saker. Nyheter blir virala på några få sekunder utan att någon kontrollerar om de är sanningsenliga och faktabaserade. Det är därför falska nyheter är så problematiska.

Svårt att faktakolla

Men hur ska man då som läsare av nyheter och media veta vad som är sant och inte?

– Det finns antagligen inget sätt att veta. Vi måste självklart vara vaksamma och kritiska, och en av de stora utmaningarna idag är faktakoll-processen. Vi vet inte hur vi ska kolla om nyheterna är korrekta eller inte.