Två personer står sida vid sida utomhus, omgivna av träd i bakgrunden. Den längre personen har på sig en svart hoodie och en kedja runt halsen, medan den kortare personen bär en ljusgrå jacka över en vit t-shirt. De ser mot kameran och befinner sig i en stadsdel, med oskarpa byggnader i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Colin Izaguirre och Net Olsson delar med sig av hur de tror att näthatet kan motverkas. ”Granska och begränsa kommentarer”, säger Colin Izaguirre. Foto: Elvira Ringeborn/SVT

Näthat ökar bland tonårskillar – nästan var fjärde drabbas

Publicerad

Ett hårt klimat. Konton med syfte att sprida hat och rykten om andra – så beskrivs stämningen på nätet av unga som SVT träffat. Och bland just tonårskillar ökar hatet, enligt rapporten Svenskarna och internet.

Ungdomar mellan 12 och 19 år är den grupp som utsätts allra mest för näthat, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2024.

Bland tonårskillar ökar näthatet. Bland tonårsflickor är siffrorna oförändrade.

– Det är väldigt tråkigt att det ökar just bland oss, säger Colin Izaguirre, 16 år.

Gijs van der Burg och Emil Holmberg, båda 16 år, är inte förvånade.

– Det kommer bara bli mer och mer så länge ingen stänger ner konton som sprider rykten och hat, säger Emil.

En av fyra tonårskillar drabbas av näthat

Näthatet bland unga har dubblerats i år jämfört med 2021. Nästan var fjärde tonårskille är drabbad och var sjätte tonårsflicka.

Filip Olsson, 16 år, har själv inte blivit utsatt för näthat men däremot vet han om andra som har drabbats.

– Det är några som snackat om det, men man vet inte om det är just näthat, säger han.

Hur definierar du näthat?

– Att någon är taskig på internet, att någon skriver något elakt, säger Filip.

Starta klippet för att höra sex ungdomar ifrån Örebro berätta om hur de upplever stämningen på nätet och hur de tror att näthatet kan motverkas.

Tre frågor om näthat – då ska du polisanmäla

En delad bild med två sektioner: den vänstra delen visar en hand som håller en smartphone med olika sociala medier och kommunikationsappar synliga på skärmen, medan den högra delen visar en kvinna som pratar eller svarar på en kamera.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
När borde man polisanmäla? Hör Essi Alho, verksamhetschef på prinsparets stiftelse, som arbetar med trygghet på nätet, svara på frågor om näthat i klippet. Foto: SVT

Om Internetstiftelsens rapport

Svenskarna och internet är en studie om svenska folkets internetvanor, som ges ut av Internetstiftelsen årligen.

• Årets rapport visar att näthatet ökar bland tonårskillar, där räknas pojkar mellan 12 och 19 år in. I år uppger 23 procent i den gruppen att de har blivit utsatta för näthat. Förra året, 2023, var siffran 14 procent.

• Bland flickor i samma ålder syns varken någon ökning eller minskning de senaste tre åren. 17 procent av tonårsflickorna uppger att de har blivit utsatta för näthat år 2024, precis som 2023 och 2022.

• Näthatet bland ungdomar har dubblerats i år, jämfört med 2021. Då uppgav 9 procent att de var drabbade och i dag uppger 20 procent att de drabbas.

Källa: Internetstiftelsen.se

Länk till rapporten: Svenskarna och internet 2024

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.