De senaste fem åren har kurvan både gått upp och ner i statistiken för Nollvisionen, Trafikverkets mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Men 2018 blev ett år med stort bakslag då antalet omkomna slutade på 324, tillskillnad från förra året då 252 dog.

Det är bland annat därför trafikpolis Mikael Cederblad gärna skulle se att den norska metoden med genomsnittsmätning mellan två fartkameror infördes även här.

– Idag får vi ner hastigheten precis där fartkamerorna står men sen är det många som ökar hastigheten igen, säger han.

Teknik, juridik och personlig integritet

I Norge ser man en halvering av antalet döda och allvarligt skadade på de sträckor där man mäter farten med så kallad streknings-ATK.

Frågan om att använda samma teknik har utretts vid flera tillfällen i Sverige men hittills har man valt att inte inför metoden. Anledningarna är fler och handlar om teknik och juridik men också om personlig integritet.

– I våra fokusgrupper såg vi senast vi utredde att det fanns lite stöd för metoden eftersom man måste fotografera alla bilar som passerar en viss punkt, förklarar Eva Lundberg som är nationell samordnare på Trafikverket.

”Människoliv går före”

Istället menar hon att systemet de fartkameror som finns i Sverige i dag och mäter hastigheten vid en viss punkt ger en tillfredsställande hastighetssänkning om man placerar dem tätt på samma sträcka.

– När vi har undersökt hur bilister beter sig så ser vi att vi får ner genomsnittshastigheten även på längre sträckor.

På trafikpolisen ser man inte varför de olika systemen inte skulle kunna komplettera varandra i Sverige.

– Jag förstår att folk inte vill bli fotograferade när de kör för fort men kan vi rädda människoliv går det före, avslutar han.