I alla kameraskåp finns mätsystem med radar, kamera och blixt. Som bilist kan man när som helst bli fotograferad och åka dit för fortkörning. Men när riskerna är som störst kan variera mycket. Anledningen är att alla kamerorna i stolparna inte är igång samtidigt i landet.
Det här förklar också varför antalet fortkörare som fångades på bild halverades förra året på flera sträckor längs riksväg 50 i Örebro län (se diagram nedan), förra året.
– Absolut, de har inte varit aktiverade lika mycket. Men även om jag säger att kameran inte alltid är aktiverad så är mätsystemet alltid aktiverat. Det är ett IT-system som skickar ut den fördelningen. Alla sträckor kommer ha en registrering någon gång men det kan slå från vecka till vecka och månad från månad, säger Eva Lundberg.
Hastigheterna viktigast
Enligt Trafikverket är det viktigare att se till att hastigheterna följs än att sätta dit bilister.
– Det är ungefär fem procent som kör fortare än skyltad hastighet på de här sträckorna. Och det är ju jättebra jämfört med övriga vägnätet i landet. Vi ser samma effekter på riksväg 50 som på andra platser i landet. Ingen av de platserna sticker ut jämfört med andra platser i landet, menar Eva Lundberg.
”Ska ses som en livräddare”
Enligt Eva Lundberg ger nya fartkameror omedelbara resultat på vägarna.
– Inom 2-3 dagar börjar vi se bra effekt. Som trafikant ska man se kamerorna som livräddare. Och de finns på vägar där det går fort och skett olyckor. De sitter där för att rädda liv. Inte för att sätta dit någon.