Vår matvanor påverkar inte bara klimatet – utan också vår hälsa. Det krävs en omställning, menar Annmarie Wesley, utredare på FHM och projektledare för förslaget.
– Ungefär 15 procent av dödsfallen per år kan kopplas till våra matvanor, säger utredaren.
Kan minska sin egen risk
Enligt de nya kostmålen måste vi äta mindre kött, mer växtbaserat och dra ner på saltet. Rött kött, oavsett vad man väger, kan öka risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket går att göra själv för att minska sin egen risk – som att förändra sina matvanor.
Konsumtionen av fisk och skaldjur ska öka enligt det nya förslaget– hur rimmar det med klimat- och miljömålen?
– Delmålet om fisk är inte helt lätt. Vi behöver äta mer fisk och skaldjur från hållbart fiske, men även fisk och skaldjur som är odlad utan att påverka miljön negativt, säger Annmarie Wesley.
Regeringen ska fatta beslut
Förslaget om de nya nationella kostmålen lämnades till regeringen i början av februari.
– Det är ett viktigt symbolvärde när två myndigheter samarbetar för att kunna få till en förändring i samhället, säger hon.
Än är inga beslut fattade, vare sig om förslaget eller om hur en omställning fram till 2035 ska gå till. Men för att lyckas krävs att alla drar åt samma håll, menar utredaren.
– Det gäller de kommersiella aktörerna, politiker, statliga myndigheter, regioner, kommuner och vi enskilda individer, säger Annmarie Wesley.
FÖRSLAGET: NYA NATIONELLA KOSTMÅL
MÅL:
- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.
- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.
FÖR ATT NÅ MÅLEN KRÄVS FÖRÄNDRING:
- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.
Källa: Folkhälsomyndigheten
I somras kom de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR. De kostråden riktar sig till individen och tog för första gången hänsyn till klimatet. FHM:s och Livsmedelsverkets nya mål utgår från samma princip men ska ge en riktning för samhället.
