Trängsel och fullt av folk i köpcentret, men bara åtta personer i biosalongen. Restriktionerna under pandemin har slagit hårt mot kultur- och idrottslivet medan till exempel shoppingcenter och kollektivtrafik inte drabbats lika hårt, på grund av hur ordningslagen är skriven.

Det är bland annat den typen av motstridiga och orättvisa situationer som regeringen vill komma åt med den nya tillfälliga pandemilag som väntas träda i kraft den 15 mars. Den nya lagen ska vara mer träffsäker när det gäller att begränsa trängsel för att minska smittspridningen.

-Om lagen går igenom blir det möjligt att reglera samtliga verksamheter i samhället på samma sätt. För att undvika trängsel skulle man då kunna ingripa även när det gäller till exempel varuhus och kollektivtrafik. Det blir alltså möjligt att ingripa mot verksamheter som tidigare inte har gått att komma åt, säger Joakim Nergelius till TT.

”Hade kunnat ha en lag till jul”

Men med tanke på att de problem som lagen ska försöka komma till rätta med var kända sedan lång tid tillbaka borde regeringen ha kunnat agera tidigare, anser Joakim Nergelius.

-Man borde redan i våras ha påbörjat det arbete som man nu har gjort. I så fall hade vi ha en hållbar och genomarbetad lagstiftning till jul. I stället får vi nu en halvbra lag. Man har kommit halvvägs och löst en del av problemen men inte alla, säger Joakim Nergelius.

”Massa situationer där verksamheter stängs”

En stor brist i lagförslaget är att mycket är oklart vad gäller eventuella överklaganden framöver, enligt Joakim Nergelius.

-Om det blir en riktigt allvarlig situation med stor smittspridning och lagen då tillämpas i större skala kommer att vi få en massa situationer då affärer, restauranger och andra verksamheter stängs. I så fall har alla de drabbade rätt att vända sig till förvaltningsdomstolen. Det finns ingen möjlighet i dagsläget för de tio förvaltningsdomstolar som finns i landet att hantera tusentals och åter tusentals fall.

I det nya lagförslaget finns heller inget skrivet om ersättning för dem som drabbas.

-Det handlar trots allt om begränsningar i grundläggande fri- och rättigheter och näringsidkare och andra skulle kunna drabbas hårt. Men lagen säger i stort sett ingenting alls om ersättning, säger Joakim Nergelius.