Vid sidan av forskningen arbetar Lena Axelsson Svedell som fysioterapeut inom psykiatrin i regionen, och hon har sett många bli hjälpta av träning.
– Jag blev nyfiken på att undersöka det jag så många gånger sett i mitt kliniska arbete.
Enligt Örebro universitet har inga studier tidigare gjorts om vilken effekt behandling med regelbunden, strukturerad träning kan ha för fysisk och psykisk hälsa hos vuxna med adhd.
Klarat av att jobba
Hittills har drygt 50 personer deltagit i studien som planeras vara klar nästa sommar. I pilotstudien ingår 14 av deltagarna och bland dem minskade adhd-symptomen efter träning. I ännu oanalyserade djupintervjuer berättar flera att de klarat av att ta ett jobb och behålla det.
– Träningsprogrammet verkar ha fungerat som en slags arbetsträning. Man märker att man klarar av att träna och komma ut och träffa folk. Det är rimligt, logiskt och så himla roligt att träning kan få de effekterna, säger Lena Axelsson Svedell.
I klippet berättar hon mer om resultatet från pilotstudien.
Redan nu anser hon att träning skulle kunna användas i mycket högre utsträckning inom psykiatrin.
– Utöver kärnsymptomen har många med adhd ångest och depressiva besvär och för dessa vet vi att träning verkligen hjälper.
Komplement till medicin
Om resultaten från pilotstudien står sig – vad skulle det kunna kunna leda till?
– Att träning kan användas som komplement till mediciner eller istället för medicin i vissa fall. Medicinerna funkar inte för alla och en del vill inte heller medicinera, säger hon och fortsätter:
– Vi måste också förstå att personer som har adhd, eller andra diagnoser som ger kognitiva svårigheter, kan behöva professionellt stöd i att komma igång och att upprätthålla träningsrutinen.
Det här är forskningsprojektet START
Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och kärnsymptomen är uppmärksamhetsvårigheter, impulsivitet och överaktivitet.
• Deltagarna tränar 150 minuter i veckan i 12 veckor tillsammans med fysioterapeut, enligt ett särskilt upplägg.
• En tredjedel av deltagarna träffar dessutom en arbetsterapeut för en kognitiv intervention.
• Effekten mäts i tester och undersökningar (kroppskännedom, fysiska- och kognitiva test, funktionell magnetkamera undersökning), accelerometer, frågeformulär och intervjuer.
• Ett behandlingskoncept med fysisk träning som bas, är under utveckling.
• Hittills ingår 55 deltagare i studien. Forskningsprojektet söker ytterligare ett 20-tal deltagare.
• Forskningsstudien är ett samarbete mellan Örebro universitet och Region Örebro län.
Källa: Örebro universitet