Utöver två idrottslektioner har eleverna på skolan dessutom så kallade pulspass tre dagar i veckan. Ett pulspass innebär att eleverna under 20 minuter ska ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet med målet att nå 70 procent av sin maxpuls.

Forskning visar det gör att hjärnan blir extra syresatt och att eleverna därför får lättare att ta till sig kunskap i de teoretiska ämnena.

– Det bästa är att vi har gett tid till eleverna att få chansen att röra sig på skoltid. För det är inte alltid de gör det på sin fritid, och då tar vi det ansvaret, säger Mikael Pihl, lärare i idrott och hälsa.

Är det ett problem att unga inte rör sig tillräckligt mycket?

– Ja, det är det. Man har gjort en topp tio-lista på riskfaktorer för sjukdomar, och där visar det sig att fysisk inaktivitet ligger på fjärde plats. Det är alltså allvarligare än övervikt och fetma. Det är allvarligt, säger han.

Bättre meritvärden

Många elever tycker att satsningen är bra, men det finns också de som inte uppskattar det nya initiativet.

– Nu går vi från två lektioner till fem, och det är klart att det är en stor omställning för många. Alla har inte riktigt nappat än, men vi jobbar på att övertyga dem, säger Mikael Pihl.

Det är för tidigt att utvärdera satsningen, men skolan ser att elevernas meritvärden har förbättrats sedan man började med pulspassen i höstas.

– Det har blivit lugnare på lektionerna och man koncentrerar sig mycket bättre, säger Abyan Hussein som är en av sjundeklassarna på skolan.

Men är Leonard Holm av en annan uppfattning.

– Det är bra träning, men man är tröttare på de andra lektionerna nu. Det känns i alla fall så, säger han.