Den som kliver in på Djupadalsbadet i Kumla för att ta ett dopp får betala mellan 40 och 90 kronor beroende på vad klockan är och vilka bassänger man vill ha tillgång till.

Men det finns en dold prislapp också.

För de pengar man får in i badhusets entré räcker inte till för att driva badet och betala av på huset.

SVT PLAY: Se inslaget om badhusbiljetten

För varje besökare som passerar in lägger skattebetalarna ytterligare 125 kronor. Pengar som oppositionsrådet i Kumla tycker borde användas till annat.

– Det är väldigt mycket pengar som vi lägger på badhuset. Vi har varit tydliga från början med att vi såg behovet av en simhall men inte av ett äventyrssbad. Framförallt inte med de utmaningar som fanns då och som fortfarande finns inom skolan och socialen, säger oppositionsrådet Christian Lahesalu (L).

Satsade 25 miljoner

Badhus är dyra att bygga, dyra att driva och fukten gör att de behöver renoveras ofta. Men skillnaderna är stora på hur mycket de kostar skattebetalarna. Kommuner med nya badhus måste ofta skjuta till stora belopp.

Kumla lade drygt 25 miljoner på sitt nya badhus förra året – grannkommunen Örebro satsade fem miljoner på sina tre helägda äldre badhus Eyra, Brickebacken och Haga. Det betyder att varje badgäst i Örebrobaden sponsras av skattebetalarna med 21 kronor, en dryg hundralapp mindre än i Kumla.

Men de styrande partierna är nöjda med badhussatsningen, trots prislappen.

– Det är väl investerade pengar, för vi ökar simkunnigheten, säger kommunalrådet Katarina Hansson (S).

En besökssuccé

Samtidigt som badet kostar mycket för skattebetalarna är det en besökssuccé. Förra året lockade Djupadalsbadets 176.550 besökare under inomhussäsongen. Det är nära 47.000 fler än öppningsåret 2013. Därmed är också ett av kommunens mål, att badet ska bli en samlingspunkt, uppfyllt.

– Det är attraktivt att vara där, säger Katarina Hansson (S).

Men oppositionen fortsätter oroas över den påverkan badhuset har på kommunens ekonomi.

– Det är inte så många år sedan vi höjde skatten i Kumla. Den stora delen av den skattehöjningen gick till driften på Djupadalsbadet. Nu har vi höjt skatten ytterligare en gång. Det  är klart att det inte är hållbart på sikt, säger Christian Lahesalu (L).