Joel Holmdal driver andelsjordbruket i Rikkenstorp.
– Det är en liten jordbruksenhet mitt ute i skogen. Vi kan inte bli en grisfarm eller spannmålsodlare. Vi behövde tänka ”vad kan ge ekonomi på en ganska liten yta”, säger Joel Holmdahl.
Svaret blev grönsaksodlare. Andelsmedlemmarna betalar i förskott och hjälper till under året för att få sin del av skörden.
Blir del av produktionen
– De är en väsentlig del av hela produktionskedjan. I och med det har vi skapat en trygghet och kan ha verksamhet i skogen, fortsätter Joel Holmdahl.
Han är uppvuxen på gården långt upp i Örebro län på gränsen mot Dalarna i finnmarkstrakter*. Jorden är stenig och mager. Joel och hans fru Maria Danielsson Holmdahl startade sin verksamhet 2016, i en tid när flera andra andelsjordbruk poppade upp i Sverige.
Tidskrävande och väderberoende
– Många har väl gett sig in i det här med liten erfarenhet och kanske jobbat väldigt mycket och fått dåligt betalt. Många har fallit bort.
Jordbruket är tidskrävande och väderberoende. Att Joel och Maria klarat så många år tror han beror på att de vågat bjuda in medlemmar och ta emot hjälp.
– Här har man ett risktagande tillsammans. Jag som producent får en stabilitet där jag vet att jag får en inkomst.
Cirka 100 andelsjordbruk i Sverige
Det finns uppskattningsvis cirka 100 andelsjordbruk i Sverige. De drivs på olika sätt och säljer allt från kött och ägg till grönsaker. Joel tror att det finns potential i modellen.
– Det finns en väldig brist på bra grönsaker i Sverige. Det mesta är importerat. Med de här strukturerna kan man odla nästan var som helst i väldigt liten skala.
*Svenska skogsområden som befolkades av finnar runt 1600-talet.
andelsjordbruk
- Andelsjordbruk är en produktions- och försäljningsmodell för livsmedel.
- Producenter och konsumenter har direktkontakt, långsiktiga avtal och delar på risker och belöningar.
- Modellen uppstod i Japan på 70-talet.
- Det första andelsjordbruket i Sverige startade 2001.
- Uppskattningsvis finns det nu omkring 100 andelsjordbruk i Sverige.