Från början var det en miljökatastrof: Askberget som blev kvar efter skifferbrytningen i Kvarntorp i Kumla kommun i slutet av 60-talet. Råvaran som utvanns, alunskiffer, är uranhaltig och fortfarande räknas området till en av länets giftigaste platser.
Idag är högen täckt med grus och jord men fortfarande, nästan 60 år senare, brinner det i marken på sina håll. Och från att uteslutande ha inneburit ett problem för kommunen är det idag ett populärt utflyktsmål. Sedan 1998 finns den permanenta utställningen Konst på Hög att se längst uppe på toppen.
Under senare år har dessutom ett konstverk i form av en trappa kommit till vilket också drar till sig motionärer som ”besegrar trappan” efter varierande förmåga.
Open art engagerar
Konst utomhus är något som går igen på flera håll i länet och ett annat av de mest besökta är biennalen ”Open Art” då konstverk av varierande storlek och sort fyller hela Örebro stad.
Den gigantiska popcornen, kissande pojken och gummiankan Rubber duck är bara några som fått en plats i besökarnas hjärtan. Eller en plats på listan över sånt som är ”träligt” och fult – diskussionerna är varje år livliga.
Ibland uppstår också protester när konstverk som landat i hjärtat på örebroarna måste rivas. Som den jättelika gula kaninen som låg utslängd på Stortorget som många till varje pris ville rädda kvar.
Opera i lada – det kan väl aldrig gå?
Knasigaste idén fick kanske ändå Sten Niclasson när han besökte ett gammalt nedlagt sågverk i avfolkningskommunen Ljusnarsberg. ”Här ska det bli operahus” bestämde han och brydde sig inte riktigt om vad tvivlarna sa.
2003 genomfördes den första operakonserten och tre år senare, 2006 sattes den första kompletta operan upp.
Besökare brukar det vara gott om. Inte minst är det många operafantaster från huvudstaden som tar tåget ända fram till entrén på operahuset på somrarna.
Utsikten som skymtar mellan de glesa väggplankorna, brisen från Ljusnaren och suset från forna tider får man på köpet medan namnkunniga artister framför arior ur de mest kända operaverken.