En viktig anledning till att det främst är svenska ägg som konsumeras i Sverige är att det här är ovanligt med salmonella bland värphöns.
– Noggranna hygienrutiner och kontroll av salmonella i vår äggproduktion betyder att det är mycket liten risk för att människor ska smittas via svenska ägg, säger Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket.
Vi äter nära 20 procent mer ägg nu jämfört med för 30 år sedan. Under samma period har också den svenska äggproduktionen ökat med 25 procent. Förra året vägdes drygt 110 000 ton ägg in av medlemsföretagen i Svenska ägg.
Ett fåtal stora anläggningar
De omkring åtta miljoner värphönsen i Sverige finns hos drygt 4 000 äggproducenter. Men de allra flesta av dem är hobbyproducenter. Endast drygt 250 anläggningar har över 200 värphöns, enligt Jordbruksverkets årliga djurräkning. Ett fåtal står för en betydande del av den svenska äggproduktionen.
– De anläggningar som lever på att producera ägg blir allt större, den trenden har pågått under en längre tid, säger Åsa Lannhard Öberg.
Den svenska försörjningsgraden för ägg ligger normalt sett på omkring 95 procent men vid några tillfällen har siffran sjunkit de senaste åren, bland annat kopplat till ett salmonellautbrott hos landets största producent.
Starta klippet för att höra mer om det, bland annat.
FÖRSÖRJNINGSGRAD ANIMALISKA LIVSMEDEL 2024
Med försörjningsgrad menas hur stor del av den totala konsumtionen som skulle kunna täckas av livsmedel producerade i Sverige.
Griskött – 81,3 procent
Nötkött – 56,8 procent
Får – och lammkött – 25,3 procent
Matfågel – 71,5 procent
Ägg – 87,3 procent
Mjölk- och mjölkprodukter – 70,7 procent
Källa: Jordbruksverket