– Jag har jobbat sedan 70-talet och redan då fanns det extremister som satt här, säger Kumlaanstaltens chef Kenneth Gustavsson. Det fanns till exempel en rörelse i nuvarande Kroatien som hette Ustajsa som stred för ett fritt Kroatien från gamla Jugoslavien. De mördade en ambassadör här i Sverige och dömdes för terroristbrott,

På 80-talet var det PKK och Al Fatha, på 90-talet Vitt Ariskt Motstånd. Men och med IS har extremismen bytt fokus.

– Det är egentligen först nu när vi pratar om islamistiska terrorister som vi kommer in på det religiösa området. Tidigare har det varit nationellt, etiskt och politisk extremism, säger Kenneth.

Motverkar radikalisering

I våras presenterade Kriminalvården flera åtgärder för att motverka våldsbejakande extremism i Sveriges fängelser. Bland annat handlar det om bättre samverkan mellan Kriminalvården och kommunerna och kvalitetssäkra företrädare för trossamfunden.

Nu ska man också ta fram en handlingsplan med utbildningsinsatser i grund- och fortbildning för personalen.

– Under kartläggningsfasen som Kriminalvården har gjort så har man tittat på en del andra länder som har större problem på det här området, till exempel Frankrike och Holland. Där har man sedan länge sett att radikaliseringen är ett stort problem i fängelserna och flera av de som redan har utfört terrordåd i Europa har blivit påverkade i fängelsemiljön, säger Kenneth.   

Placerar intagna i olika grupper

En som tros ha blivit påverkad under sin fängelsevistelse var den 22-årige Omar Abdel Hamid El-Hussein som stod bakom terrordåden i Köpenhamn förra året mot en synagoga och mot konstnären Lars Vilks.

Finns det någon risk att interner blir radikaliserade här på Kumlaanstalten?

– Vi har ganska många avdelningar i svenska fängelser, speciellt på ett så stort fängelse som Kumla. Vi kan placera våra intagna i olika grupper där de påverkar andra intagna så lite som möjligt. Har vi en väldigt radikal intagen så placerar vi inte andra intagna som vi anser som lättpåverkade, säger Kenneth.