Essi Alho beskriver att det sker en normalisering av kränkande beteenden på internet, där hot och hat accepteras som en del av det digitala.
– Det kan vara att bli scammad i spel, att få dickpicks eller att bli utsatt för påhopp baserat på hur man ser ut, säger Essi Alho.
Många upplever också att det kan vara svårt att skilja på hot och hat.
– Hot är mer konkreta och handlingsorienterade medan hat kan vara beskrivande. Till exempel kränkande kommentarer om någons utseende.
Viktigt att anmäla
Men oavsett hur bra koll man har på skillnaden så ska man anmäla, menar hon. Både för sin egen skull och för att få statistik – en utmaning i dag eftersom många inte anmäler näthat.
Näthatet ökar bland tonårskillar, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2024. Essi Alho tror att det kan kopplas till gamingvärlden.
– Jag tror att många killar i den världen har förstått att deras miljöer ibland är toxiska och ganska hårda. Det tror jag påverkar statistiken.
Stort vuxenansvar
Hon pekar på vuxenvärldens stora ansvar för barn och unga som vistas på nätet, och att bland annat skolor bör ha handlingsplaner för kränkningar på internet.
– När man ger digitala enheter till sina barn måste man förstå att man har ansvar för att ha koll på vad barnen gör. Det är helt orimligt att förvänta sig att de kan navigera i en sådan komplex verklighet på egen hand.
Starta klippet för att höra Essi Alho berätta om när man borde polisanmäla näthat och hur näthatet kan motverkas.
RÅD TILL DIG SOM ÄR UTSATT
• Samla bevis – Ta skärmdumpar på det du utsatts för och spara digitalt. En första reaktion kan vara att bara radera, men gör inte det.
• Visa för annan – Be någon annan att titta på meddelandet eller kommentaren du fått till dig. Den personen kan bli vittne i en eventuell rättegång.
• Beskriv tydligt – När du ska anmäla brottet är det bra att vara tydlig, och saklig. En tidslinje är bra, där varje händelse gärna får finnas med som skärmdumpar eller liknande.
Källa: Näthatshjälpen/Prinsparets stiftelse
