Som Tvärsnytt berättat tidigare har en grupp historieentusiaster funnit vapenskrot från andra världskriget i en sjö utanför Kolsva. Enligt Mats Karlsson, som var den som dök ner under ytan för att plocka upp delar av vapnen, kan det finnas tonvis med krigsmateriel kvar i dyn.
Förstördes innan
Enligt uppgifter ska vapnen vara förstörda innan de dumpades i sjön någon gång under det sena 1940 eller tidiga 1950-talet. Men risken finns att det kan ligga skarp ammunition dolt under ytan.
Vem som ska ta hand om krigsmaterielet och vad som ska göras är en fråga som stötts och blötts i olika instanser.
– Vi försöker ta reda på vilken myndighet som ska ansvara för det här, på vems bord det ska ligga, säger Thomas Hedmark, närpolischef i Köping.
Enligt polisen har man tagit kontakt med försvarsmakten gällande vapenfyndet för att reda ut vad som ska göras. Men någon formell förfrågan om stöd från försvarsmakten har inte inkommit menar Mikael Abramsson på försvarets informationsstab.
– Vi har haft kontakt med polisen men de har inte bett om vår hjälp i nuläget, säger han.
Hamnar ärendet hos militären om det skulle finnas oexploderad ammunition i sjön?
– Det är svårt att säga om det kan finnas något farligt där nere. Det är en fråga vi får ta ställning till om det blir aktuellt.
Köpte krigsskrot
Krigsmaterielen antas komma från den tid då Sverige köpte in krigsskrot för att stilla efterfrågan på järn och stål. Delar av skrotet hamnade på Kolsva järnverk där det skulle smältas ned, men enligt ryktet ska man senare ha beslutat att dumpa de utrangerade vapnen i en sjö efter att en explosion inträffat på ett järnverk.
Då det är olagligt att dumpa vad som kan vara farligt gods hur som helst har en del poliser varit inne på att det kan röra sig om ett miljöbrott, något som Thomas Hedmark på polisen i Köping avfärdar.
– Det här verkar ha inträffat innan den rådande miljölagstiftningen trädde i kraft och jag tror att det är preskriberat för länge sedan om det nu skulle kunna vara ett miljöbrott, säger han.
”Slå våra huvuden ihop”
Frågan om vem som ska ansvara för fyndet rullar vidare, och det ser ut att kunna ta tid.
– Ska man vara helt ärlig har vi inte kommit så långt i det här sedan i går. Vi får försöka slå våra kloka huvuden ihop och diskutera hur vi ska gå vidare, men just nu har vi inget fast att gå på, säger Thomas Hedmark.
Har du varit med om något liknande tidigare?
– Nej det har jag inte.