I hela kommunen saknades 17 ungdomar i grundskolan efter sommarlovet och nu försöker kommunen ta reda på vad som har hänt med de här eleverna.

Men fortfarande, med bara en vecka kvar till jullovet, finns ingen samlad bild av vad som hänt med barnen. Man vet att åtminstone två flickor hålls kvar i sina ursprungsländer, eventuellt för att de ska bli bortgifta.

En av flickorna som inte kommit tillbaka är bara 12 år gammal.

– Det tycker jag är väldigt sorgligt, säger skolsköterskan Shohreh Valikhany.

”Intressant fråga för en haveriutredning”

– I mitt jobb har jag ibland sett unga, som försvunnit några år tidigare, gå omkring med barnvagnar och de berättar att de har varit gifta.

Shohreh Valikhany tycker att myndigheter som socialtjänst eller skola borde ha bättre koll på vart de unga tar vägen.

– Det finns skolplikt, föräldrabalk och socialtjänst i Sverige. Någonstans verkställs inte det som ska göras. Det skulle vara en intressant fråga för en haveriutredning.

Kunskapsbrist och brist på stöd

Hon får medhåll av Juno Blom som är utvecklingssamordnare för det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland.

– Om vi såg till att använda lagen som den var tänkt skulle många fler barn och unga få ett tryggare liv i Sverige.

Anledningen till att lagen inte används av kommunens tjäsntemän kan vara kunskapsbrist, men också bero på chefers och politikers bristande stöd, menar hon.

Tre lyckade fall

Skolsköterskan Shohreh Valikhany vill se mer förebyggande arbete och bättre samverkan mellan myndigheter. Hon har själv erfarenhet av tre fall där man lyckats få barnen tillbaka till Sverige.

– Tack vare en samverkan kunde vi prata med föräldrarna och begära barnen tillbaka och det gick faktiskt.