Det är han och Donatella Puglisi som driver projektet som går under namnet HEADLINE (Health Diagnostics Electronic Nose). Själva ”näsan” ser ut som en låda och består av 32 kemiska gassensorer som ska efterlikna människans luktorgan.

– Det ligger bra i tiden. Dels har sensorutveckling gått så långt att vi har sensorer som är tillräckligt känsliga och dels har vi gjort framsteg i maskininlärning och AI. Nu kan vi på ett enkelt sätt processa data snabbt, säger Jens Eriksson.

Samarbete med hälso- och sjukvården

För att kunna genomföra tester har forskarna samarbetat med läkare, specialister och labbtekniker. Samt haft kontakt med patientföreningar.

– Det är de som i slutändan kommer att använda instrumentet, säger Jens Eriksson.

Forskarna arbetar med prover som kommer från biobanker och för tillfället har de 94 noggrannhet, vilket betyder 94 procents sannolikhet att näsan gissar rätt.

Cancertypen som är aktuell för forskningen är tjock- och ändtarmscancer, som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Men det finns en plan att utöka användningen för upptäckt av andra cancertyper.

”En generös finansiering”

I nuläget har forskarna fått en ettårig finansiering på 3,8 miljoner kronor från Vetenskprådet och Vinnova i samarbete med National Science Foundation (NSF). Men nu förväntar de sig att få mer, cirka 10 miljoner kronor för att fortsätta i ytterligare tre år.

– Det skulle verkligen accelerera tiden för att nå samhällsinverkan.

Forskarna räknar med att ha en första produkt på marknaden någon gång under andra kvartalet 2026.

Hur funkar den elektroniska näsan i praktiken och vad kan det betyda för cancerpatienter? Allt i klippet ovan.