– Det saknades ett inkluderande föreningsliv ”på riktigt”. Vi ser att tjejer med migrationsbakgrund står väldigt långt ifrån idrotten. Det har jag personligen sett, som själv har migrationsbakgrund, genom åren. Det finns ett glapp, man når inte ut till tjejer som ser ut som mig, säger Sahar Khalili, projektledare i KFUMS Bollihop.

Allt du behöver är en vattenflaska

Idag, sex år sedan starten, anordnar Bollihop öppna träningar med bollsporter i stadsdelarna Ryd, Skäggetorp och Berga i Linköping. Tre områden som beskrivs som idrottssvaga av Riksidrottsförbundet. Träningarna är riktade till tjejer i åldrarna 8-19 år och allt som behövs för att delta är en vattenflaska, skriver de på sin hemsida.

– Vi behöver rucka på en del strukturer, vi behöver modernisera föreningslivet för att nå ut till fler tjejer. Och då fungerar det inte att man gör som man alltid gjort. Man behöver sänka trösklar och det är vad vi gör i Bollihop.

”Integration måste komma från båda hållen”

De sänkta trösklarna och de öppna träningarna verkar fungera men till 99 procent så är det tjejer med migrationsbakgrund som kommer, berättar Sahar Khalili och ställer sig samtidig frågande till var personer med svensk bakgrund är.

– Det blir lätt lite ensidigt när man pratar om integration, den ena gruppen ska anpassa sig och göra si och så. Vi når ut till tjejer med migrationsbakgrund men har svårare att nå ut till tjejer med svensk bakgrund. Det här är ju ett jättebra tillfälle att komma och integreras från andra hållet. En ansträningen för integration måste komma från båda hållen, säger hon.