– När de som söker vår hjälp tror att det kan bli farligt vänder de sig till oss, säger Magnus Holmström, vakthavande befäl polisregion Öst.

En handräckning är en begäran från en annan myndighet till polisen. I polisregion Öst är det polisens ledningscentral och vakthavande befäl som hanterar dem och tar beslut.

– Det är främst socialtjänsten och sjukvården som begär vår hjälp, säger Magnus Holmström och tillägger att det till exempel kan handla om att socialtjänsten misstänker att det kan bli våldsamt i samband med omhändertagande av barn.

Ökning i Östergötland

Under perioden 1 januari till 25 augusti har ärenden som rör handräckning ökat stadigt de senaste tre åren. 2019 var det under den aktuella perioden 271 ärenden, 2020, 488 ärenden och 2021, 601 handräckningsärenden. Samtidigt som dessa ärenden ökar i Östergötland, minskar de i Sörmland och ligger på en stabil nivå i Jönköping.

Vad kan det bero på att det skiljer sig?

– Jag har inget bra svar på det. Vi gör en polisiär bedömning i varje enskilt ärende. Men det kanske skiljer sig i sjukvårdens hantering i de olika länen, eller socialtjänstens hantering i de olika kommunerna, säger Magnus Holmström.

Hjälper sjukvården

Polisen kan bistå länsstyrelsen, som kan begära polisens stöttning vid hembesök, där det finns misstanke om att djur far illa. Det kan även vara socialtjänsten som behöver polisiärt stöd vid omhändertagande av barn. Även Kronofogdemyndigheten begär ibland biträde av polisen, när människor ska avhysas från sina bostäder. Men enligt Magnus Holmström är det främst utryckningar som handlar om psykisk ohälsa.

– Det vanligaste är att vi hjälper sjukvården. När en person mår psykiskt dåligt så att en läkare ska hem till denne för att bedöma det psykiska måendet får vi ganska ofta en begäran från läkaren att vi ska vara med. Läkaren uppger då att det kan finnas risk för hot om våld eller en aggressiv person, säger Magnus Holmström.

”Kan vara en farlig person”

Det är resurskrävande och minst två poliser åker ut på dessa ärenden.

– Om det utfärdas ett vårdintyg, att läkaren bedömer att den här personen måste till sjukhus så blir det polisens uppgift att föra personen till sjukhuset i och med att det kan vara en farlig person eller att personen behöver omedelbar hjälp. Så det är ganska resurskrävande ärenden, som många gånger tar lång tid. När vi sen kommer med personen till sjukhuset får vi sitta med våra polispatruller på sjukhuset och vänta på nästa läkare, säger Magnus Holmström och tillägger att det tar jättelång tid vilket är frustrerande.

SVT Nyheter Öst har varit i kontakt med flera patientföreningar som arbetar med psykisk ohälsa och de bekräftar att allt fler är i behov av hjälp.

”De som redan var utsatta innan pandemin är ännu mer utsatta”

– Vi ser skillnader i hur folk mår. De som redan var utsatta innan pandemin är nu ännu mer utsatta, säger Hanna Kihlander, kommunikatör för den ideella föreningen Mind, som arbetar med att främja psykiskt välbefinnande.

Hon berättar att de har en kraftig ökning av samtal till den nationella stödlinjen.

– Vi har 69 procent fler mottagarsamtal till självmordslinjen om man jämför tiden från 1 januari till siste augusti 2021, jämfört med samma period 2020.

Dock har polisens händelseuppdrag i Östergötland kopplat till självmordsförsök inte ökat. Men enligt Hanna Kihlander kan detta ha en förklaraing.

– Vi har sett om vi tittar på tidigare kriser i samhället att folk håller i hop under den första tiden i krisen. Mitt under en kris går självmordstalen ner, men det kan förändras efter en kris, säger hon.