På senare år har Sverige drabbats av flera utbrott av mjältbrand som satt stor press på myndigheter och skapat oro bland befolkningen i närområdet. Men det finns kunskapsluckor om hur mjältbrandssporer beter sig när de är spridda i naturen.

Klimatförändringar ökar risken

Forskarna Bo Segerman och Joakim Ågren, båda vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), startade under mars ett projekt som ska ta reda på hur dessa bakterier beter sig.

– Klimatförändringarna ger upphov till torka med efterföljande skyfall och översvämningar och det är väl känt att denna typ av omslag ökar riskerna för utbrott av mjältbrand då bakteriesporer sköljs upp till ytan., säger Bo Segerman, SVA, som är projektledare.

Kostsamma insatser

I somras spärrade man av de smittade betesmarkerna på Omberg samt de områden på gårdarna som utsatts för smitta. Nötkreatur på de drabbade gårdarna vaccinerades och personer som kan ha kommit i kontakt med de smittade djuren fick behandling av smittskyddsläkare.

Sammantaget handlar det om kostsamma insatser vid utbrott av mjältbrand.

Modell för hur bakterierna sprider sig

– Om vi bättre kan bedöma riskerna i ett utbrottsområde så ökar chansen för att vi gör rätt insatser och i rätt omfattning, säger Bo Segerman.

För att förbättra dessa bedömningar kommer forskarna i projektet att ta reda på hur bakterierna beter sig i mark och vatten. Resultatet blir en modell för hur bakterierna sprider sig samt för hur de dör med tiden.