Många kommuner i landet jobbar just nu med att få en bättre integration i skolan. I Örebro och Malmö har man lagt ner skolor i socialt utsatta områden. 2014 lade Nyköping ner fyra kommunala högstadieskolor och samlade alla under ett tak i en jätteskola med 1200 elever. Det här skulle bli en skola utan motstycke enligt skolansvariga och 2014 när det  startade så hyllades modellen av bland andra utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Nu är det många som börjar härma efter eller göra ungefär likadant. Skolan är världsunik och jag känner inte till någon plats i världen där man har gjort detta, säger utbildningschefen i Nyköping, Henrik Eriksson.

Linköping tar efter

I Linköping tänker man efterlikna den nya högstadieskolan i Nyköping och bygga en skola för 1800 elever.

– Vi har haft tjänstemän som varit i Nyköping och tittat. Det verkar vara kommunens populäraste skola så då vill vi gärna se hur de gjort, säger Jakob Björneke (S), ordförande i barn och ungdomsnämnden i Linköping.

Betyg under rikssnittet

SVT har gått igenom Skolverkets betygsstatistik på ett stort antal mätpunkter, och Nyköpings högstadium når inte över rikssnittet på en enda – även om man på vissa punkter räknar bort de nyinvandrade eleverna.

– Det beror på att skolan socioekonomiskt ligger under rikssnittet, säger Kent Pettersson (S) ordförande i barn och ungdomsnämnden i Nyköping.

Ett fåtal resultat har blivit bättre jämfört med för tre år sedan då Nyköpingsmodellen inte fanns, men på många punkter har det blivit sämre.

– Den viktigaste faktorn är ju att 90 procent är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, säger Kent Pettersson (S) ordförande i barn och ungdomsnämnden i Nyköping.

Men för att få det att gå ihop så krävs att man räknar bort nyinvandrade elever och lägger till resultaten från sommarlovsskolan, annars hamnar man rejält under rikssnittet.

– När vi får en jämlik elevsammansättning kommer resultaten att stiga, säger Kent Pettersson (S) ordförande i barn och ungdomsnämnden i Nyköping.

Stor personalomsättning

Samtidigt har lärarförbundet reagerat starkt på den höga personalomsättningen när skolan sjösattes. På tre år sjönk andelen utbildade lärare under rikssnittet.

– Jag skulle säga att dialogen inte var tillfredsställande och då uppstod också en ångest över att det inte var tydligt vart det här skulle leda. Man måste lägga örat mot verksamheten och lyssna på professionen, säger Emilia Lönnqvist, ordförande i Lärarförbundet i Nyköping.

– Det låter som att vännerna i Nyköping har en del att brottas med. Jag vet ju också från Linköping att skolan är en komplex verksamhet. Vi har även hos oss stora utmaningar. Vi tänker inte kopiera Nyköping utan låta oss inspireras av det som låter bra, säger Jakob Björneke (S), ordförande i barn och ungdomsnämnden i Linköping.

Se hela inslaget på SVT PLAY