– Det finns väldigt lite vetenskaplig litteratur kring ämnet, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor.
Projektet har fått fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Hon och tre kollegor ska undersöka konstgräsplanernas påverkan på miljön.
Det gäller inte bara granulatet utan även energiåtgång för uppvärmning. De ska också forska kring naturgräsplanernas påverkan.
Svenska fotbollförbundet är med på ett hörn och representanter för klubbar ska intervjuas.
Mer jämställt
Lindkvist har själv spelat fotboll sedan sexårsåldern.
– Konstgräset ger mervärden: Träning året om även för ungdomar och tjejer. Det har breddat idrotten och bredden betyder mycket för eliten.
Om åtta år blir det dock förbjudet att anlägga nya planer med gummibaserat granulat eller att fylla på med det.
Konstgräs även i södern
Ett av målen med projektet är att finna alternativ till gummigranulat.
– Olivkärnor och dylikt fungerar inte bra när det fryser. Det behövs något som fungerar i nordliga länder.
Är konstgräs typiskt för Norden?
– Nej. Till exempel i Medelhavsländer kan det vara svårt med ytor och bevattning. Om det är ont om vatten kanske man inte ska vattna fotbollsplaner med det.
Du hör mer ingående om forskningen i videon ovan.
Konstgräs
Omkring 600 000 svenskar spelar i dag fotboll regelbundet. Många på någon av de cirka 1300 konstgräsplanerna.
Källa: Konstgräsfakta
Det finns inga säkra siffror på hur stora mängder granulat som årligen sprids från konstgräsplaner till den omgivande miljön i Sverige. Beräkningarna varierar mellan olika studier.
Trots att siffrorna är osäkra konstaterar Naturvårdsverket att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år och att en del av detta svinn sprids till miljön.
Spridning av granulat från konstgräsplaner har därför identifierats som en viktig källa till utsläpp av mikroplast i Sverige. När det gäller problemet med spridning av granulat till miljön finns ingen samlad information som visar på skillnader i risken för spridning beroende på vilken typ av granulat som används.
Källa: Naturvårdsverket