– Det finns väldigt lite vetenskaplig litteratur kring ämnet, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor.

Projektet har fått fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Hon och tre kollegor ska undersöka konstgräsplanernas påverkan på miljön.

Det gäller inte bara granulatet utan även energiåtgång för uppvärmning. De ska också forska kring naturgräsplanernas påverkan.

Svenska fotbollförbundet är med på ett hörn och representanter för klubbar ska intervjuas.

Mer jämställt

Lindkvist har själv spelat fotboll sedan sexårsåldern.

– Konstgräset ger mervärden: Träning året om även för ungdomar och tjejer. Det har breddat idrotten och bredden betyder mycket för eliten.

Om åtta år blir det dock förbjudet att anlägga nya planer med gummibaserat granulat eller att fylla på med det.

Konstgräs även i södern

Ett av målen med projektet är att finna alternativ till gummigranulat.

– Olivkärnor och dylikt fungerar inte bra när det fryser. Det behövs något som fungerar i nordliga länder.

Är konstgräs typiskt för Norden?

– Nej. Till exempel i Medelhavsländer kan det vara svårt med ytor och bevattning. Om det är ont om vatten kanske man inte ska vattna fotbollsplaner med det.

Du hör mer ingående om forskningen i videon ovan.