Med över 19 000 deltagare och förband från ett flertal länder utöver Sverige, bland annat USA och Finland, var Aurora Sveriges största försvarsövning på mer än 20 år. Själva utvärderingsarbetet pågår för fullt och beräknas inte bli klart förrän vid årsskiftet men i samband med ett seminarium anordnat av Folk och försvar gav ÖB sin syn på Aurora 17:

– Ser man till det övergripande målet så kan vi konstatera att vi nått riktigt bra resultat under de förutsättningar vi haft, säger Micael Bydén och fortsätter:

– Man måste komma ihåg var vi står i försvarsmakten i dag och vad vi hade för förutsättningar när vi klev in i den här övningen. I det här perspektivet har det gått bra men det här är ett första steg för oss.

Saknar sjukvård

Det allt mera spända säkerhetspolitiska läget har gjort att försvaret under senare år förstärkts med bland annat närvaro på Gotland, ÖB ser dock en avsaknad av resurser inom framförallt två områden: logistik samt sambands- och ledningssystem, något Aurora 17 avslöjat.

– Transportresurserna är något som vi tidigare vet att vi inte har den volym vi skulle behöva. Det kan handla om sjukvård och att ha livsmedel på plats. Det vi har är riktigt bra men det är volymen, att klara av att försörja hela försvarsmakten, säger han.

TT: Hur viktigt är detta?

– Det är viktigt. Om vi skulle bli satta i ett högre beredskapsskede där vi förväntas jobba med hela försvarsmakten så är det klart att en brist på ett håll kan göra att förband blir stående och inte kan lösa sin uppgift.

Ekonomisk förstärkning

Försvaret kommer nu att få kraftig ekonomisk förstärkning. Höstens försvarsuppgörelse betydde ökade anslag med 2,7 miljarder kronor under perioden 2018-20 utöver de satsningar på 500 miljoner kronor som gjordes i vårändringsbudgeten.

Tillskottet ska bland annat användas till inköp av terrängfordon, mer resurser för att öka den militära förmågan och flera utbildningsplatser.

– Där har Aurora 17 hjälpt oss så att vi kan se var bristerna finns, säger Micael Bydén.