Gotlands hemvärn, kallat Gotlandsgruppen, övar på Tofta skjutfält. Det här är några av de 450 personer som är med i hemvärnet på ön, drygt hälften av dem är vapenförande. De är tillsammans med några radarstationer och serviceflygbasen F17, de enda av försvarets resurser som finns kvar på den en gång så försvarstäta ön.

– Jag tycker det är lite hemskt, om man ser till att det bara är hemvärnet som är kvar här på ön, att det inte finns mer än vi, säger Angelica Malmros hemvärnssoldat Gotlandsgruppen.

Sista regementet lades ner 2005

Så sent som för 15 år sedan hade fyra regementen med pansar, luftvärn och artilleri. Men redan tio år tidigare, 1990, då Sovjetunionen upplöstes och det kalla kriget tog slut, gick startskottet för nedmonteringen av det svenska invasionsförsvaret.

Förband efter förband lades ner. År 2000 gick KA3 i Fårösund, LV2 och A7 i Visby i graven. P18 fick vara kvar i fem år till men lades som Gotlands sista regemente ned 2005.

Bland soldaterna i Gotlandsgruppen tycker flera att det var ett misstag.

– Jag tycker de borde ta tillbaka värnplikten igen så man har stationerat folk här hela tiden, säger Mikael Landstedt hemvärnssoldat Gotlandsgruppen

14 stridsvagnar i förråd

Hemvärnets roll är att  skydda strategiska platser på ön mot fienden. De är först på plats, men ska inte vara ensamma. I oktober förra året placerades 14 stridsvagnar i förråd på ön och planer finns för hur andra förband snabbt ska kunna ta sig till ön.

– I de här planerna så finns olika förband som är öronmärkta för att kunna sättas in här på Gotland. De har varit här och genomfört rekognisering och planläggning, berättar Hans Håkansson, chef för Gotlandsgruppen.

Förutom hemvärnet så är tillresta förband det som utgör försvaret idag. Det är långt ifrån alla som tycker att det räcker. Hur försvaret av Gotland ska se ut har ända sedan nedläggningen av P18 varit diskuterat.

”Gotland är viktigt”

Då var Gotland rustat för invasion – men hur viktigt är Gotland i dagens försvarsläge?

– Gotland är viktigt ur ett militärstrategiskt perspektiv, säger Magnus Christiansson som är forskare på Försvarshögskolan. Han tar som exempel upp ett scenario där de baltiska staterna behöver undsättas.

– Då blir Gotland väldigt viktigt och en eventuell angripare skulle just därför vilja komma åt Gotland i ett tidigt skede, säger han.

Den senaste tidens utveckling i Ukraina har gett de som vill se ett ökat försvar på Gotland medvind. Diskussionen om Gotlands roll har återigen tagit fart på allvar. Finansministern och försvarsministern delar uppfattningen att mer pengar måste ges till försvaret.

Försvarsrapport läggs fram

Men hur pengarna ska fördelas och vad de ska användas till är en framtida fråga. Just nu sitter försvarsberedningen och jobbar sin rapport. Många inväntar spänt innehållet i rapporten, även andra länder.

– Det har kommit signaler från de baltiska staterna om att Sverige riskerar att bli någon form av militärt vakuum i Östersjön. Det har också kommit vissa signaler från Finland om att man anser att Sverige har blivit försvagat militärt och att det påverkar säkerheten i Finland och de baltiska staterna, säger Magnus Christiansson.

Den 15 maj lägger försvarsberedningen fram sin rapport. Frågan är hur realistiskt det är att det som ägnades så mycket tid och möda åt att lägga ned ska byggas upp igen.

– Ska man basera något permanent på Gotland då blir det väldigt dyrt eftersom försvarsmakten har gjort sig av med all infrastruktur, säger Hans Håkansson.

På den punkten får han får medhåll av forskaren Magnus Christiansson. Han ser dock en möjlig kompromiss.

– Man kunna tillföra tillräckligt mycket operativ förmåga, till exempel luftvärnssystem till Gotland, utan att för den sakens skulle lägga jättemycket resurser på en hel produktionsplattform med utbildningsresurser som skulle kosta vääldigt mycket pengar, säger han.